lördag 6 oktober 2007

Äntligen

Nu har vi styrt upp förvirringen och har den glädjande nyheten att den enda bloggen du från och med nu behöver är den HÄR

På återseende där. Hej hej.

torsdag 4 oktober 2007

utvärdering av årets födelsedag

För att vara min födelsedag så var onsdagen ovanligt trevlig. De var så många som ringde. Roligast var Farmor, vi pratade om den inkompetenta och fullständigt urusla hemtjänsten. Anar vart jag fått mitt temperament ifrån…

Högstadiebästisen började ringa på förmiddagen och fortsatte ända till sent på kvällen tills jag äntligen svarade. Tog det inte personligt, antog att jag låg i fosterställning och var sorgsen över att fylla år. Det är så fint med folk som inte ger upp på en!

Försöker tänka på att det fortfarande finns folk som är äldre än mig. Tänk på de som är trettio till exempel, snacka om att stå med ena foten i graven! Så länge jag håller mig borta från min syster så kan jag känna mig fortsatt ung och modern.

onsdag 3 oktober 2007

tredje oktober

Jag fyller år i dag, tyvärr ganska mycket.

måndag 1 oktober 2007

dagens kris - bloggkris

Om Det är något jag tycker att man som bloggare ska undvika in i det längsta så är det att skriva OM sin blogg PÅ sin blogg. Ibland måste man. Men att göra det två gånger på en vecka, det är väl i det närmsta spöstraffbefogat.

Ta fram piskorna för nu syndar jag.

Herregud vilken bloggkris jag har! Vad vill jag, vad gör jag och varför? Jo men jag brukade känna att det blev bra. Jag skrev och blev lite gladare. Nu har jag inte blivit glad efter att ha skrivit ett inlägg på skitlänge.

Borde ha gjort som Schulmans, slutat när jag var som bäst, med flaggan i topp. Men det var ju i våras som jag var som bäst. Skulle jag sluta nu så blir det senaste halvårets bloggande bara som en lång svår dödsryckning. Vill komma upp till det där finfina flödet jag hade i mars, sen kan jag sluta igen.

Varför blir inte inläggen lika bra längre då? Naturligtvis har jag analyserat det!
1. Jag vet att jag kan. Det är så typiskt mig, allt jag blir lite bra på måste jag genast sluta med eller utveckla ångest kring. Man kan ju inte riskera att bli framgångsrik och lycklig liksom.
2. Mitt liv har blivit rörigt på ett sätt jag inte alls var beredd på. Har tappat hoppet och vill dö så mycket att jag förvånar mig själv. Känner mig vilsen som en tonåring fast jag har längre bröst, livserfarenhet och egen lägenhet. Det har blivit svårt att hålla distans och inte ta sig själv på så stort allvar.
3. Det är mycket roligare att hångla än att blogga. Jag Vet. Skittöntigt! Glider allt längre ner i seriösa-kärleks-relations-träsket, börjar uppvisa beteenden som skrämmer mig. I helgen råkade jag och min bästis umgås tillsammans med våra killar, naturligtvis under alkoholiserade former. Men ändå.

fredag 28 september 2007

Kinderägg och andra lätt komplicerade grejer


Här sitter jag på tåget och har just avnjutit mitt senaste kinderägg (byggsats med klistermärken, dubbeltur). När jag är framme i uppsala så kommer det nästan att vara mitt i natten, jag ska då ringa till min sovande pojkvän och be honom gå ner och öppna porten. När vi sen kommer upp i lägenheten så ska jag sätta mig i köket och i all tysthet sticka. Imorgon kommer jag ta 8tåget hem igen. Allt detta är en del i en livsavgörande uppgift jag fick av en psykolog idag. Men mer om det en annan gång. God natt kära människor!

torsdag 27 september 2007

Låt fredagen gå i rött

För alla som tycker att munkarna verkar trevligare än militärregimen i Burma kan det vara en fin grej att klä sig i rött imorgon.

Så. Då kör vi väl på det.

Röd är ju för övrigt också extraprisernas, sexet och julens färg.

Men inte imorgon är singnalerar alltså din röda tröja munkstöd.

onsdag 26 september 2007

satans jävel som inte älskar min blogg

Klockan precis blivit 02.03, mitt i natten och jag kan inte sova. Beror förmodligen på att det är väldigt viktigt att jag inte försover imorgon. När jag ska ha gruppterapi på förmiddagen så är det himla lämpligt att vara utsövd.

Så det är väl inte så konstigt att jag inte kan sova just inatt.

Surfar planlöst runt på bloggar och kollar statistiken på mina egna, ser att en blogg jag aldrig varit in på länkat mig och blir ju sjukt nyfiken på vem det är.

När jag förstår varför han länkat mig så blir jag genast djupt tacksam för att jag inte har fler läsare än jag har. Det måste vara så svårt att heta Schulman, hantera all möjlig och omöjlig kritik.

Alltså mitt mål har från början varit att skriva roligt eller när jag är på poetiskt humör, skriva vackert. Men oftast roligt. Jag vill att man ska le lite när man läst klart ett inlägg. Ibland blir det ändå deppigt men jag tycker att jag för det mesta att jag lyckas knorra till det och lätta upp texter även om de finns någon självmordsbenägen grej där i raderna.

Till SCHMER personligen.
1. Jag är ledsen att du råkade surfa in på min blogg och blev deppig, det är absolut inte min avsikt med mitt bloggande att folk ska må dåligt och inte vilja kasta frisbee.
2. Jag är sjuk i huvudet. Det är lika svårt för mig att ”rycka upp mig” som för en diabetiker att få sin kropp att börja producera eget insulin.
3. Ja jag tycker det är synd att jag mår som jag gör, tycker synd om mig själv. Vad är egentligen dåligt med att man tycker synd om sig så länge det inte förlamar ens handlingskraft att försöka förändra sitt liv och sitt mående?

Nej nu jävlar ska jag våldssova och drömma om att kasta frisbee med vänner!

måndag 24 september 2007

i meningslöshetens land

Ni vet den där känslan av meningslöhet. Ibland är den så påträngande, total och fullständig. Man blir i det närmsta förvånad över att hjärtat fortsätter pumpa runt blodet i ådrorna, märker inte kroppen hur tröstlöst och onödigt allt är?

Nyper mig själv i låret för att känna något annat.

Det är sannerligen inte lätt när det är svårt och man försöker ändå.

torsdag 20 september 2007

En riktig kärleksgåva


Jag gav mobilsmycket till daniel, han lovade motvilligt att använda det resten av dagen, bara för att jag är så ledsen just nu...

Vilka väsentligheter


Idag har jag gjort ett mobilsmycke till telefonen. Gud så meningsfullt mitt liv är!

måndag 17 september 2007

i huvudet på en bloggare

I natt drömde jag att ploggportalen.se hade kraschat, ja det fanns allstå ingen datanörd i världen som kunde rädda sidan. Det var helt kört för bloggportalen och bloggvärden var i chock.

Vet inte vad som är värst, att jag drömde detta och inser att jag borde skaffa mig ett liv IRL eller att jag vaknade 13.30.

Sen undrar ni kanske varför jag nu har två bloggar, det undrar faktiskt jag också. Det är verkligen ogenomtänkt!

Alltså jag trodde att jag tänkte och tanken var ungefär att jag för det första ville skriva en blogg som inte mamma läste och för det andra att min syster skulle uppdatera så ofta att jag skulle kunna skaffa mig det där livet IRL, ni vet.

Vidare tänkte jag kanske avrunda den här bloggen, skriva några långa prettoinlägg om min sjukdomshistoria och om min väg mot tillfrisknande.

Problemet är att mamma läser den nya bloggen och jag är fortfarande ofrisk vilket gör det svårt att skriva om tillfrisknandet.

Den nya bloggen känns inte heller riktigt bra, alltså fattar ni till exempel den här grejen med almodovar i nya bloggen? Nej just det. Stina vågar inte skriva heller, hon får prestationsångest när hon tänker på hur bra jag skriver säger hon. Skitunge. Hon borde känna mig så bra att hon fattade att jag ALDRIG skulle skriva en blogg tillsamans med någon som var sämre än mig själv. Jag gör helt enkelt inte sånt!

Har inget officepaket eller vad det heter till den här nya datorn. Ska ju typ försöka fixa det innan årets slut, kan nog inte tänka mig att hålla på med något tråkigare och då tar det tid för Emeli att få tummen ur analen och göra det. Men varje gång jag ska skriva (2-3 gånger om dagen) så skär det i hjärtat när jag kommer på att jag inte har word.

Ja ni märker, bloggproblem är låtsasproblem men de är ändå jävliga.

tisdag 11 september 2007

idag

Ibland är det faktiskt inte konstigare än att man gråter för att man är väldigt ledsen.

måndag 10 september 2007

En bedrövlig situation


Det här är fodralet (högst osäker på stavningen och även själva ordvalet för produkten, ha överseende, mobilen saknar ordbehandlingsprogram) till mina hörlurar, glömde själva lurarna hemma. Kändes som att Gud kastade bajs på mig hela vägen ner till stan, värre kommer det bli, snart ska jag åka tåg utan lurar. Det, mina vänner är som att bada i bajs!

söndag 9 september 2007

min vän har så höga tankar om mig

Rodde skriver på min wall (jävla facebook) att han läst den nya bloggen och finner den underhållande men skriver vidare att han vill läsa mer om min "dark side", mina hemlisar osv.

öhh?

Det enda jag tjatar om är ju min dark side, hemligheterna slutar vara hemligheter när jag publiserat dem, vilket jag alltid gör förr eller senare.

Hur kan någon fortfarande tro att jag har ett privatliv som jag inte skriver om?

Väljer att ta det som en komplimang, det finns människor som uppfattar mig som en person som har integriteten kvar.

shit, han är så lurad. Men det är en fin vän, den där Rodde. Borde styra upp något "IRL" snart.

I min plånbok


Legitimation som gick ut för snart ett år sedan, funkar ändå.
Busskort som funkar i uppsala.
Presentkort (200 kr) bio, julklapp från mormor och morfar, jag borde gå oftare på bio, det är ju skitmysigt!
Visakort, i nuläget inte mycket att ha, kontoutdraget var igår endast tvåsiffrigt. Sl- remsa.
Tre små laminerade lappar jag fått i terapin, så jag när som hellst kan påminna mig om vad jag ska göra och hur jag ska tänka när döden kommer över mig.
Frikort på sjukvård, det är jag och gamla tanter som får dem.
Ica-kort.
HM-club-kort.
En hundralapp.
En gammal bussbiljett.
Värdecheck till bio från ica, borde verkligen gå mer på bio.
Kvitto från kicks.
Busskort som funkar i gävle.
Tågkort som jag åker till och från uppsala med.
En krona samt två femtioöringar.

onsdag 5 september 2007

tisdag 4 september 2007

den där bylander

Om jag kunde så skulle jag ha honom i en liten korg vid fotändan av sängen. Där skulle han ligga och så skulle jag ge honom en folköl varje gång han slog huvudet på spiken!

detta virus

Nu har till och med Marcus facebook.

Vart är världen på väg???

måndag 3 september 2007

Frida Ekman

Det sprakar om henne, man kan inte låta bli att förundras, hur blev hon så sprudlande? Hon är så modig. Följer sin dröm och gör vad som krävs för att den ska bära ekonomisk frukt. Köra bil i Stockholm, när man egentligen knappt vågar köra bil alls! Frida kan konsten att bry sig och få en att känna sig uppskattad. Det är brev, sms, mms, vykort och små finurliga presenter. Jag är ju bara hennes killes gamla kompis tänkte jag i början. Men hon gav sig inte, breven fortsatte dimpa ned i bervinkastet och hon är nu en av väldigt få människor som fortfarande bemödar sig med att ta reda på min nya adress. "jag har uppdaterat din adress 6 gånger sedan vi lärde känna varandra Emeli, du flyttar så ofta". Och det känns ju tryggt, att hur många gånger jag än flyttar så finns det ändå en person som vet var jag bor. Hon är en sån man gärna har omkring sig. Hon är en sån man inte glömmer och en sån man vill prata ostört med i flera timmar.

Jag trodde faktiskt att det var ett tag kvar till den 3 september för jag hade planerat att skicka ett kort, men nu var det plötsligt idag och jag får göra det på mitt sätt. bloggsättet.

mamma finner alltid på råd

Jag - mamma vet du, nu har jag gråtit så mycket att jag snart kommer få vätskebrist!
Mamma - mmm det är nog ingen fara, du får dricka lite mer.

fredag 31 augusti 2007

kan du ringa och väcka mig i morgon?

Jag vaknade runt klockan tolv, stax före eller strax efter, kommer inte riktigt ihåg. Mobilen ringer och på displyen står det att jag missat 14 samtal. Herregud, jag har inte ens 14 kompisar. Hur kan jag vara så eftersökt och varför har jag inte hört singnalen, de senaste 14 gångerna det ringt? Svarar och det visar sig vara Daniel, min asläckra kille.
- Har du ringt mig 14 gånger?
- mmm nått sånt
- Herregud!
- Du är ju ganska svårväckt Emeli
Jo det får man nog säga.

onsdag 29 augusti 2007

ny frisyr

Jag har klippt håret, det blev skitbra.
"Mycket modernt" sa mamma och skakade på huvudet.

Hösten är kommen


Ett säkert tecken på att det blivit höst är när Rolf håller sig hemma om nätterna. Jag är nöjd, vet vart jag har katten, kan tänka klart och behöver inte känna mig stressad över att jag borde börja ta vara på de vackra vädret, det är för sent för det nu. (Hur töntig är man när man bloggar om sitt husdjur, på en skala 1-5? Förvärras tontigheten när man fortsätter inlägget med babbel om vädret eller är det bara otöntigt ointressant med väder?)

tisdag 28 augusti 2007

Feist - 1 2 3 4

Tänkte lära mig dansstegen och sedan använda dem för att förföra Daniel, åh det kommer bli oförglömligt och framgångsrikt!

DIKT 3

älska mig, säg att du gört och berätta för mig att jag är en fin tjej.

krama mig tills inälvorna går sönder och sov sked med mig fast det är varmt och mitt hår kittlar dig i näsan.

måndag 27 augusti 2007

hem ljuva hemma

Nu är jag hemma, i min lägenhet och min säng. Aldrig mer ska jag gå längre än till ica, hädan efter ska jag hålla mig hemma och titta på dokumentärer genom SVTs hemsida.
Det är inte så att semestern var dålig, den var bra och i synnerhet kvalitetstiden med Marcus och Karro var fin. Men det är nu på sin plats med massa ensamtid, egentid och hemmavarande.

Mot min egen vilja har jag börjat facebooka, låssas att det är för att jag ska ta upp kontakten med gamla vänner som jag vill ha kontakt med. Egentligen är jag bara rädd att missa något viktigt och tänker att risken är mindre om jag har ett konto på "fejan" (så säger riktiga facebook-proffs som Ida)förstår inte så mycket av hur det funkar så ta det inte personligt om jag inte svarar på medelanden etc.

lördag 25 augusti 2007

Min ryska ros


Vi är i sthlm på munchenbryggeriet. Många är väldigt färgglada och granna på ett sätt som skulle göra min mamma lite förundrad och besvarad. Men vi finner tillställningen trivsam.

fredag 24 augusti 2007

Uppsalas fula fula konserthus


Tillbaka i mellersta sverige är det första jag ser uppsalas dåligaste idé. Nu vill jag ha en helt vanlig dusch utan havssalt och en stor latte med mycket fräs i.

torsdag 23 augusti 2007

Livskvalitet


Vi har just avnjutit en middag på en lite väl fin krog intill havet. Många har varit arga på marcus sedan han la ut badbilderna. Men själv tyckte han bara att det var kul.

onsdag 22 augusti 2007

pornografi

Emeli har inkallat försvarsstyrkan i form av en lillasyster. Det är alltså lillasyster som nu skriver. Hon vill be sina läsare om ursäkt för den pornografiska bilden och meddelar samtidigt att Markus som är starkt skydig för brottet kommer att straffas hårt, eventuellt piskstraff (det sista hittade jag på).

tisdag 21 augusti 2007

Lunch på skaftö


Det enda vi saknar är riktigt kaffe och respektive loverser.

semerter!!!

Åkte på en spontan akutsemester igår, än så länge känns det väldigt trevligt. Marcus kör, jag spelar skivor och pratar om klimatförändringar.

Första natten sov vi gott hos mina släktingar på landet, det är minst sagt tyst och fridfullt på landet.

Det är egentligen bara på ett plan som vi inte kommer överäns. Mackan vill bada hela tiden, han pratar om det så fort vi åker förbi en sjö eller närmar oss havet. Han tog fösta doppet redan två timmar in på semestern, i sina blå badbyxor med hajar (samma badbyxor som hade hade på konfalägret 1996)stod han där och huttrandes förklarade vilken tönt jag var som inte badade.

Alltså jag har bikinin med mig utifall jag skulle bli personlighetsförändrad och sugen men chansen är mycket liten.

Nu ska vi till ica och köpa en blomma till mina släktingar och en deo til mig.

måndag 20 augusti 2007

Akutsemester


Jag har dragit iväg på en mycket spontan semester. Marcus har redan hunnit badat i en kall sjö, jag är kartlärase och ibland åker vi fel..

Akutsemester


Jag har dragit iväg på en mycket spontan semester. Marcus har redan hunnit badat i en kall sjö, jag är kartlärase och ibland åker vi fel..

Akutsemester


Jag har dragit iväg på en mycket spontan semester. Marcus har redan hunnit badat i en kall sjö, jag är kartlärase och ibland åker vi fel..

söndag 19 augusti 2007

Daniel har det svårt

Daniel fyller snart år och jag tar alla tillfällen jag får för att tracka honom för detta, att han blir så gammal liksom.

Jag - ja men då kommer jag då, och firar dig lite på onsdag...

Daniel - mmm

Jag - sov gott då min kära tjugonioåring!

Daniel - mmm

Jag - känns det jobbigt?

Daniel - mmm jag ska försöka dö i sömnen nu

Jag - nej men på riktigt, hur jobbigt känns det?

Daniel - ja jag ska ju försöka dö i sömnen nu

Jag - men allvarligt Daniel, känns det jobbigt?

Daniel - ja det känns jobbigt, ska försöka dö i sömnen nu, det är händer faktiskt att gamla människor gör det!

saker jag vill göra innan jag dör

* skaffa en hund
* bo ett år i USA
* göra min egen glass
* hålla ett föredrag för minst 100 personer
* skriva ett mail till Eva Dahlgren
* sluta röka
* ha långt hår
* bli mer skamlös
* köpa ett hus och måla det i glada färger
* lära mig yoga

tror att jag fick med det viktigaste...

fredag 17 augusti 2007

upprörande betraktelse

varför har den här bloggen fler besökare än mig?

beror det de dramatiska könsorden eller är hon helt enkelt en tre gånger så duktig skribent som mig?

nej jag tycker inte att det är rättvist, här har man kämpat i över ett år för att trollbinda folk med sina vardagsbetraktelser och så kommer den filuren och får statistik som jag inte ens vågat drömma om!

Idolbild

hon verkar så trevlig och rejäl på ett amerikanskt vis

torsdag 16 augusti 2007

Märtha Louise

Vad vet jag, klassas väl förmodligen också in som en representant från helvetet men alltså jag har fått för mig att kristendomen gör folk till ödmjuka snällisar som specialiserar sig på att ta ut bjälkar från sina egna ögon.

För övrigt tycker att den här sessan verkar vara en hyvens tjej. Lära sig prata med änglar och djur, kanske skulle gå den där änglaskolan för att förbättra kommunikationen mellan mig och Rolf.

Undrar om Märthan har någon kurs för att lära mödrar känna in när det lämpar sig att ringa sina ambivalenta döttrar...

(allvarligt mamma, snart droppar jag stoltheten och ringer själv)

mammas känsla för telefoner

min mor känner inte på sig när det är lämpligt att ringa till mig.

när hon ringer är det ofta väldigt olägligt att hon gör det och när det är som lämpligast att hon ringer, ja då gör hon det inte.

lite hederlig gammal telepati, ska det vara så svårt?

I KLARTEXT.
ja älsklingsmamma, jag vill gärna att du ringer nu.

det går trögt

Nej nu har jag raderat tre inlägg, får inte alls till orden idag!

Får helt enkelt lämpa över er till en annan het blogg istället.

onsdag 15 augusti 2007

nytt system för bloggläsning

Nu har jag så många bloggar att läsa att jag delat in dem i tre kategorier, läser en kategori om dagen. För att få tid över till annat liksom.

Kategorierna är kompisbloggar, schulmanbloggar och intressanta bloggar.

Känner på mig att jag kommer få mycket gjort med den här frigjorda tiden jag fått tack vare de nya systemet...

tisdag 14 augusti 2007

ni och era förslag

Alltså jag vet inte hur ni uppfattar mig eller vad ni tycker om min blogg men vill ni att jag ska skriva om husdjur och politik så ska ni kanske söka er till en annan blogg.

Här dyftas det existensiell ångest, tjockångest, kreativ ångest, prestationsångest, sömnlösa nätters ångest, framtidsångest och annan typ av ångest.

Jag borde aldrig bett er om förslag på ämnen att skriva om. Men bara för att jag älskar er och för att jag inte har någon speciell ångest att skriva om nu så kommer här er önskan uppfyllas om än i kort och komprimerad form. Skriver om hur det är utifrån mig eftersom det är min blogg och jag är relativt (haha) självcentrerad.

Jobb/Plugg
Jag varken jobbar eller pluggar, är en sån där långtidssjukskriven jävel som kostar samhället pengar.

Husdjur
Har ett husdjur, en brun katt. I familjen finns det en hund också men den är inte så populär och dör nog vilket år som helst.

Politik
Jag tycker om Mona sahlin, har alltid gillat henne. Är inte socialdemokrat men Mona känns väldigt lagom ödmjuk tycker jag.

Tro
hahahaha
Religion finner jag mycket intressant men tro, det är något helt annat det. Nu för tiden är min tro mycket flummig, så new ageig att jag blir trött bara jag tänker på det själv.

Kaffesorter
För en lyxig och god hemmalatte föredrar jag en mörkrostad, nymalen kaffesort, tyvärr är ofta de dyra mycket godare än de billiga men det blir hur som helst alltid godast nymalet. Med Arlas nya baristamjölk blir latten riktigt tokfin!
Av de billiga varianterna kör jag på Lavazzas röda, de finns många ännu billigare sorter men de smakar mer rävpiss än kaffe.

Lösningen på alla stora världsproblem
Se ”Att vara vuxen”

Kjamar
Olika söta varianter på ordet KRAM (och andra ord också för den delen), är något av det löjligaste jag vet. Just det Jonas, om du inte var så häftig i övrigt så skulle jag lätt blockat dig och raderat den här kommentaren…….haha.

Lockigt hår
Det är ett mycket lämpligt sätt att spara pengar på då man kan klippa sitt eget hår utan att det syns.

Att vara vuxen
När jag förstod att man inte blir smartare än så här bara för att man är vuxen så förstod jag också att det ganska kört och inte alls märkligt att folk är som de är och dödar varandra.

Vitlök
Det får mig att tänka på 80-talet och barndomen. Mamma höll på mycket med vitlök vill jag minnas.

När jag tänker på det så här i efterhand så va era ämnen kanske inte så tokiga i alla fall, kanske kommer det en utbrodering av något senare.

Nu ska jag göra en kopp te och förbanna mig över socialstyrelsens nya sjukskrivningsregler.

torsdag 9 augusti 2007

bloggtorka

Hjälp mig kära läsare, vad ska jag skriva om?
Vad vill ni veta, om ni får välja helt fritt?

Var inte blyga nu, lämna en kommentar.

snälla.

onsdag 8 augusti 2007

manifestera mera

skitledsen.

tokigt asledsen är jag nu.

te och cigg.

twin paeks på dvd.

har en jobbig jävla bajslåt på hjärnan.

men jag blir nog lycklig snart, håller just på att affirmera mig nya bröst och en färgglad tatuering på högra låret.

Sen ska jag affirmera så att mina diagnoser förvandlas till fräcka fortbildningskurser och viktiga jobb. Vidare ska jag affirmera hur jag med mitt nya uppgraderade CV får ett lämpligt jobb med en underbar lön.

jo nu växer brösten, känns skittydligt faktiskt.

bloggbantare

Jag är så sjukt jävla toktrött på alla satans idioter som har jojobantande som livsstil och sen har smaklösheten att blogga om sitt bantande.

Ni tillför INGENTING till bloggvärlden genom att berätta om vad ni ätit och och inte ätit och hur många hekton ni gått ner genom att äta majs och skinka till lunch!

tisdag 7 augusti 2007

bland lådor, katter och äktenskap

Det blir ett mycket blandat och lite rörigt inlägg det här, jag hatar blandat men det är så många saker som jag vill skriva om och tiden är knapp.

Mina föräldrar flyttade förra veckan, de hade packat några ”blandlådor”, mycket var löst. Jag hjälpte dem att bära dessa ”blandlådor" och alla lösa saker, när det inte hörde så väste jag tyst ”jävla, satans flyttamatörer” till dem. Är det något som jag lärt mig så är det att packa flyttlådor och låssas vara positiv under själva flyttdagen, för det finns inget som gör de dagarna bättre av att man klagar.

Daniel har också flyttat men det var en så intressant historia att den faktiskt är värd ett helt eget inlägg. ”Att flytta vinylisar” ska inlägget heta…..

Rolf behöver ett nytt hem, han kommer inte överens med grannkatterna och när jag reser bort (vilket jag gör som den nykära idiot jag är) så kissar han i min garderob för att demonstrera sitt misstycke. Mamma har börjat prata om att ”ta honom till katthimlen” men jag tror att han fortfarande har mycket att ge.

Rolf är ett kastrerat och utmärkt husdjur, han tycker om både hundar och barn. Gosar gärna men behöver ibland få springa i snåriga utomhusmiljöer för att känna sig fri. Är du intresserad? Han fås först på prov i 2-3 år, vill du behålla honom så får du det annars kan vi ta tillbaka honom då, om 2-3 år.

I lördags gifte sig Kajsa med sin Magnus. Grattis kära ni, jag tänker på er och hoppas att ni får ett toppenhärligt äktenskap!

Nästa lördag gifter sig Joel med sin Linnea. Jag är nästan skitsur på Joel så jag ska försöka att inte tänka på dem men jag hoppas ändå rent passivt, att de också får ett trevligt äktenskap.

Fick en anonym kommentar på förra inlägget om att jag var ”söt fast trött”, va handlar sånt om? Ingen jävel är väl söt när den nyss vaknat? Alltså jag är ju inte otacksam, TACK för komplimangen men hade du sagt det direkt till mig där och då så hade svaret varit en rak höger. Ni förstår kanske att Daniel inte har det så lätt, speciellt inte när han ger sig i kast med kärleksförklaringar innan lunch.

Det var allt för nu.
Hej då.

söndag 5 augusti 2007

låt oss nu bevaka våra intressen

Daniel tror att det är dåligt för min läsarstatistik att han figurerar så mycket i bloggen. Han tror att de flesta av mina läsare är snubbar som vill ligga med mig och att de tappar intresset om det framgår att jag har en seriös relation.

Är det så? Vill ni bara ligga med mig?

I så fall kan jag tänka mig någon form av överenskommelse. Om vi ligger en gång så lovar du att fortsätta läsa min blogg och om du länkar mig från din blogg kan vi kanske ligga två gånger, har din blogg mindre läsare än min så är länken nog bara värd ett hångel.

De hela måste naturligtvis ske under största diskretion för jag har faktiskt en seriös relation.

fredag 3 augusti 2007

Daniel förstår och går vidare


När det först uppdagades att han var till salu blev han lite ledsen men efter att ha gosat med vinylisarna en ganska lång stund så kom han över det. Nu är allt nästan bra igen, tack och lov.

Mobilblogga


Det här med att mobilblogga är ungefär lika roligt som att försöka bli full på folköl, man tror att det ska funka men när man är mitt upp i det så ångrar man djupt att man ens försökte.

onsdag 1 augusti 2007

IKEAkatalogen 2008


Stina - alltså tänk om man har en sån jättestor soffa och sitter i den alldeles själv, ta man måste lämna sig ensam. Madde - mmm, man får skaffa sig en soffpartner. Stina - ja en lång soffpartner! Madde - eller en väldigt tjock.

tisdag 31 juli 2007

Produktinfo


Observera att pojkvännen bär mustasch, den ger ett väldigt myndigt och seriöst intryck. Festliga missförstånd och komplikationer kan uppstå när det uppdagas att personligheten är av en liten annan karaktär.

Rea


Okej, köp väskan för 550 så bjuder jag på en sviken, begagnad pojkvän och fri frakt!

Köp en trevlig handväska


För 800 kronor får du denna utmärkta väska, tveka inte, köp nu. Killen ingår inte i köpet men vid snabb affär medföljer div tuffa pins!

Dagens modeskam


Förlåt mig engla, ebba och alla andra modebloggsystrar, idag har jag exakt samma kläder som igår...

måndag 30 juli 2007

Röster om Bergman


Mamma tycker att det finns många andra duktiga regissörer. Stina tycker att fanny och alexander är en bra film. Daniel tyckte att det ''var väl skönt för honom att han dog''. Tor tyckte att det var jävligt oturligt att han inte fick dö på ett jämt tal, det var ju så nära till 90. Karolina har tyvärr inte kunnat nås för en kommentar. (Jag vet inte hur man bloggar från mobilen utan att bifoga foto)

Maggan, din nya modeblogg


Solglasögon i vit plast, loppisfynd. Nytt fräckt linne från HM. Byxorna har jag ärvt av mamma, de har en otrolig komfort. Rosa foppatofflor, kan inte försvara dem men erkänn att ni aldrig sett dem i en modeblogg tidigare!

Tor


Min bror och jag. Han vill inte visa ansiktet men vi är jävligt lika så ni kan tänka mitt ansikte med lite skäggväxt och en lite spetsigare näsa. bjuder på lite bar överkropp eftersom jag tjatar så intensivt. (Jo det är en tunnbrömacka han håller framför ansiktet, han äter just nu upp den med kaviar på)

Stinsen


17 år av kärlek, hennes myggbett kliar och hon har visst packat fast mamma hävdar något annat!

lördag 28 juli 2007

Danny


Det här är något av det mest substantiviga som hänt mig. Fy fan!

utan g och h

Ja det är alltså tangenterna som är största problemet, speciellt g och h, de vill inte alls ha med mig att göra och det är ganska skitsvårt att skriva inlägg utan g och h ska ni veta!

Men det kommer absolut att ordna sig, var inte rädda. Håkan har klivit in i tjänst och hjälper mig hitta en ny fin och skitbillig dator.

fredag 27 juli 2007

Skitdator


Det här är min dator, vi hatar varandra. Återkommer med mer info när jag dödat den och köpt mig en ny.

torsdag 26 juli 2007

onsdag 25 juli 2007

dagens acceptans

Kroppen accepterade blodpuddingen, nu är det bara för mig att acceptera resten.

ångesten
hängbrösten
den dåliga självkänslan
kaffefläckarna på mina vita tröjor
klädhögarna på golvet
de glanslösa håret
min notoriska glömska för viktiga saker
den barnsliga rösten (jag låter som en yngre tonåring)

Kort sagt, min ofullkomlighet som människa.
Omfamnar nu allt detta.
Tack för idag, god natt.

middagsfunderingar

Min blodpudding är lite gammal, den liksom smular sig i stekpannan. Försökte ringa någon och höra mig för om det kunde vara osunt att äta lite gammal blodpudding men han svarade inte så jag chansar.

Funderar på hur jag helst vill att min kropp gör sig av med skiten om det skulle bli aktuellt. Tror att föredrar att kräkas framför att bajsa obehärskat.

Vad skulle ni välja?

tisdag 24 juli 2007

kompisar vill ju bara varandras bästa

I något svagt jävla ögonblick så berättade jag för min vän Sofia att jag mår ganska dåligt och att hon gärna får ringa och dra med mig ut på promenader, för jag behöver det. Kompishäng och promenader.

Kvinnan har tagit mig på orden och idag gick vi fem kilometer i motionsspåret, det är en halv mil. Jag orkar inte gå en halv mil, orkar ju inte ens gå till Ica! Men nu gjorde vi det och jag känner att det var bra, jag behöver ju det, kompishäng och promenader.

Om ett halvår flyttar vår gemensamma vän Emma till Spanien, tänker hälsa på henne där, tillsammans med Sofia. När Soffan ballar ur på flygplatsen och inte vågar gå ombord på planet så ska jag påminna henne om hur jobbig hon var med alla promenader och förklara att en liten flygning till Spanien kommer att göra henne gott, detta blir min ljuva hämnd!

nu bloggar vi lite ordentligt

Nej nu får det fan i mig vara nog! Den senaste tiden har jag nästan bara villat dö och detta har varit min anledning till att inte blogga så ofta. Nu frågar jag mig själv om det är en bra anledning till att blogga som en lat och tråkig medelambitiös bloggare.

NEJ.

Ångest och dödslängtan är väl utmärkta teman för massa inlägg. Hädanefter kommer ständiga uppdateringar, detaljer och stora insikter, precis som förr. Det här klarar vi, jag älskar er och ni älskar ju mig.

Min terapeut tycker att jag ska försöka leva en så normal tillvaro som möjligt, ta in teven från förrådet, ringa till min pojkvän och fika med mina kompisar. Jag säger att jag borde dö istället och han säger att det är en jobbig men normal känsla för personer med min problematik. Jag grinar som en stucken gris, terapeuten bokstavligen kastar näsdukarna på mig och säger att det inte är mitt fel. Han är övertygad om att jag kommer bli bra, jag tror att enda lösningen är att jag dör och sen är terapin slut. Jag får en ny tid till nästa vecka och lovar att ringa honom om jag behöver.

måndag 23 juli 2007

Tågstund


Tycker att pressbyråns nya muggar är mycket fula, bullen var torr men till priset av 18 kronor är det ändå en bra tågfika. Sen är ju tåget förstås en upplevelse i sig. Nu ska jag uppsöka tågets toalett och försöka kissa utan att nudda ringen eller skvätta utanför.

fredag 20 juli 2007

margaretorna

Idag har vi namnsdag, jag, bloggen och halva släkten.

GRATTIS.

torsdag 19 juli 2007

mysdaniel

Min pojkvän är väldigt häftig, jag tyckte att om man ändå ska göra sig besväret att bli tillsammans med någon så ska man bli ihop med någon som ens mamma blir lite rädd för.

Nu har det visat sig att min mamma tycker att Daniel är en väldigt trevlig och intressant person.

Jag har verkligen ansträngt mig, slitit mitt hår och låtit tatuera hela ryggen bara för att hon ska förstå vilket dåligt inflytande han har på mig.

Det hjälper inte, hon tycker ändå att han verkar vara så mysig och bra.

Jag börjar misstänka att det istället är mamma som har dåligt inflytande på Daniel, de hälsar alltid till varandra genom mig och igår sa min supertuffa kille att han skulle ”tjacka några vinylisar”.

”Vinylisar”, får man säga så, är de tufft det? Jag tycker det låter som ett ord långt ifrån tuffhet.

Mamma har rätt, Daniel är mysig.

onsdag 18 juli 2007

jag tänker

Det ringer, hela tiden ringer det.

Jag svarar, för det mesta.

Till och med doktorn ringer, då vet man att det är på allvar.
Han pratar om fler mediciner och jag säger att de biter nog inte på mig.

Vill bara skriva något om hur det är men det blir bara knasigt, som jag ungefär, knasig och knastrig ut i hårtopparna.

Åt vaniljfudge idag, för att det skulle kännas lite roligare. Men de tog ju snart slut, vaniljfudgen. Ibland känns det lite roligare, jo det gör det väl ändå.

Och så gråter jag utan tårar, förstår att det alltid kommer vara så. Småroligt och torra tårar.

Hur finner man ro i det? Vilket gym går man till för att träna sig så stark att man orkar?

söndag 15 juli 2007

söndagsmorgon

Dagens Frukost
En hårdbrödmacka med makrill och parmesanost.
Kaffe, mjölken är slut så jag kör en svart kopp.

Dagens Musik
Den här som jag fick av bonanza kid

Dagens Konversation
Daniel på msn, han deklarerar sin kärlek till mig och en bok han läser. Jag låssas att jag är kall och inte bryr mig.

Dagens Bloggfynd
den här och den här

Dagens Kläder
Mammas gamla adidasbyxor som jag händigt fållat upp.
Pappas linne som jag råkat färga blekrosa och Karros gamla bh.
Man kan väl säga att jag har familjen omkring mig idag.

Dagens Göromål
Vika tvätt.
Dammsuga kattsand i hallen.

Dagens Fundering
Borde ringa någon som kan fixa min dator.

Dagens Perspektiv
Karro spenderar helgen i sina svärföräldrars sommarstuga, det gör inte jag.

Dagens Känsla
Att jag är trött och längtar efter min mamma.

Analys av Dagens Känsla
Jag är på tok för stor för att sitta i mammas knä, är förmodligen bara rädd för att vara vuxen och ta ansvar. Sen vill jag ju bli sedd också, vem vill inte det………

fredag 13 juli 2007

sommarfredag i Emeli

Jag har gjort mig fin, plattat håret och noppat brynen. Är vad Karolina skulle kalla Redo-För-Samlag. Men så roligt ska det inte bli, jag ska bara öla lite med kompisar på brända bocken. Som förfest och självpeppning äter jag blodpudding, hårdbröd och sköljer ner med ett gammalt vin.

Tänker att jag inte vill, att jag inte kan och att det inte är någon ide. Men jag gör det ändå, det är så jag gör. Nästan alltid. Ibland blir det bra, ibland inte och några gånger ligger man lite med någon och känner att man duger, eller inte duger.

Det är bara livet och ja jag vet att jag låter bitter.

onsdag 11 juli 2007

problemmöte

Var på ett viktigt möte idag. Det var ett så viktigt möte att Karolina fick följa med och föra anteckningar. Hon var så duktig, skrev och ställde relevanta frågor. Själv tänkte jag mest på hur små bröst hon hade, hon som höll i det viktiga mötet och svarade på frågorna.

Ska få göra en omfattande utredning av mig som person. Nu jävlar ska det fastställas exakt vad mitt problem är. Mina föräldrar ska intervjuas och så ska jag få utföra enkelt hushållsarbete i ett vanligt kök, under observation av en arbetsterapeut.

Annars är jag mest trött, på allt men framför allt trött på att prata om det.

tisdag 3 juli 2007

Tandläkaren har lämnat oss

Alice sa

"Vad är det att älska? Det är som en feber. Och slutar ofta med svåra skador." sen sa hon "Kärlek vid 22 gör gräsligt ont. Kärlek vid 91 betyder ingenting."

Jag gillade henne, hon var som en persika istället för att vara en nektarin.
Nektariner är bara hälften så bra som persikor. Persikor är det stöddiga orginalet och nektariner bara en töntig version.

måndag 2 juli 2007

Emelis inre samtal

Hörru min kära jävla bitterfitta, nu får du fan ta och skärpa dig! Sluta upp med att vara svårmodig och skriv något istället.

Nej tack, kommer inte på fråga.

Men det är inte rimligt, har vi inte lärt oss mer? Så mycket terapi och ändå blir det så här.

Håll käft.

hallå…

Alla stora konstnärer är sjuka i huvudet och ändå krystar de ur sig klassiker och allmän kreativitet, jag ska ju bara skriva ett blogginlägg. Hur svårt kan det vara?

För svårt och föresten så vill jag inte heller.

hallå…

Men det var väl själva sjutton va jobbig jag är, sy något istället då. Det blir ju bättre om vi gör något, det vet vi allihop.

Sy?

Ja du vet, fålla, nåla, pressa och sy. Det är mycket enkelt, gör gardinerna till exempel. Har inte vi påstått oss vara något slags feng shui orakel, då ska man väl för fan ha gardiner.

Ja det är förfärligt, jag vet…

hallå ursäkta, får jag säga en sak?

Va fan vill du?

Jo jag tänkte bara på de där bilderna som Hanna tagit på mig, de var ganska fina. Alltså jag menar att jag blir ganska bra bild, typ söt.

Äh fy fan va utseendefixerad jag är, skärpning nu Emeli!

Det är övergående, snart är jag gammal och rynkig, inget att hänga upp sig på.

Men gör något nu då!

Jag gör ju jättemånga saker, sluta tjata.

Vad gör jag då, mer än att sitta i sängen och leka apatisk?

Dricker kaffe, läser aftonbladets bantartips på nätet och så röker jag ganska mycket ovan på det.

*gäsp* lägg ner nu, klicka på Word och skriv ett inlägg istället.

nej

lägg upp en bild på den nya tatueringen, asballt ju!

Shhhh. Tänk på att mamma läser, det här inlägget innehåller redan tillräckligt många fula ord.

Men tatueringen är ju jättefin, det är ju inte samma sak som svordomar.

Haha, försök övertyga Mamma om det!
Skriv om något som känns aktuellt. Skriv om döden, vi vet ju att jag tänker på
den.


Jag tänker inte alls på döden, är väl inget jävla offer med låg serotonin halt i hjärnan heller.

Nähe så kan jag ärligt säga till mig själv att jag inte sitter där i sängen och hoppas på att taket ska rasa ner i huvudet på mig så jag dör till följd av de svåra skallskadorna jag får av all betong som ligger över mig?

Men hörru, det kanske blir bättre med en ny tatuering.

Käften då, har ju bloggat nu. Kan inte jag bara få vara ifred nu, försöker faktiskt läsa en bok här.

Äh du försöker bara mörka apatin med den där boken.

torsdag 28 juni 2007

sommarliv

Jag raderade en kommentar på de förra inlägget och skrev sedan en egen förklarande kommentar till varför jag raderat den första.Strax efter raderade jag även min egen kommentar och vilket ämne kommentarerna rörde vet bara jag, kommentatorn (som jag gillar skarpligen, så ta det icke alls personligt hörru) och våra respektive partners. Så skall det också förbli. Jag har inte många hemligheter men den här är väldigt hemlig.

Blorre undrade sedan hur jag orkade resa och flänga runt så mycket. Svaret på den frågan är kärlek.

Jag älskar att åka tåg.

För övrigt har jag inte mycket mer att tillägga just nu, försöker packa in mig själv i rosa bomull och skydda mig själv från allt som skräms vilket för tillfället gör att jag sysselsätter mig att äta jordgubbar, läsa Stieg Larssons tegelstenar samt har kortare telefonkonferenser med närmast sörjande. Det är den årliga sommarångesten skulle man kunna säga om man var en negativ människa. Men jag är ju jävligt positiv så jag kallar det för en smärtsam men enligt Gud nödvändig utvecklingsprocess!

söndag 24 juni 2007

ett lite väl långt inlägg med detaljer och citat

Onsdag.
Jag försöker att göra det enkelt och packa lätt, eftersom det regnar bestämmer jag mig för att ta bussen till stationen. Vid busshållsplatsen upptäcker jag att jag inte fått med mig hörlurarna. Hinner inte med tåget om jag inte tar den här bussen och hinner inte hämta lurarna innan bussen kommer. Jag funderar på att skita i allt och gå hem. Bussen kommer och jag kliver på, sväljer hårt och säger till mitt inre att jag faktiskt kan transportera mig utan musik. Mitt inre är skeptiskt.

Tågresan blir ett litet helvete, försöker läsa men störs av gråtande barn längre fram i vagnen. Behöver mina hörlurar lika mycket som de gråtande barnen behöver sina nappar, mammor eller vad tusan det är barn behöver när de gråter ursinningslöst.

Det regnar inte i Uppsala, luften är varm och somrig. Känns som det var länge sedan jag var här och det slår mig att Uppsala faktiskt inte är så tokigt.

Daniel har kokat dinkelris. Han har snickarbyxor på sig och jag vågar inte säga hur fin jag tycker att han är. Sätter mig i köksfönstret och kedjeröker medans han gör klart middagen. Han frågar hur jag mår och jag försöker hitta en synonym till skit som min mun inte redan slitit ut. ”Känns det som att du bara vill dö” frågar han, jag nickar och han öppnar tyst konservburken med tonfisk.

Torsdag.
Jag åker till Stockholm, inte för att jag känner för det utan för att jag hoppas att jag kommer känna för det när jag är där.

Träffar Carin och Hanna, vi promenerar och fikar. Carin säger att hon tycker att det är väldigt queert av mig att få en diagnos som nästan bara drabbar män. Hanna berättar att hon ibland slås av att hon har ett fungerande fortplantningsorgan. Vi äter indiskt och jag gråter lite när Carin drar ut mina tankar med tång.

Till kvällen möter jag upp Marcus, vi dricker öl och pratar om allt. Han får syn på min tatuering och utbrister ”Stackars Pia, STACKARS PIA! Jag tycker så synd om henne, har inte hon varit med om tillräckligt jobbiga saker redan?”. Sen åker vi till spånga och försöker sova.

Fredag. (midsommarafton)
Att ta sig från spånga till Uppsala på midsommarafton är ingen smidig match och har man dessutom försovit sig så kan man inget annat göra än att lägga sig på en av perongens bänkar och prata om Ted Gärdestad. Det gör vi och till slut kommer tåget.

I Uppsala blir det bråttom, jag ska möta Karro och Rickard för att tas till okänd plats för midsommarfirande. Går runt i Daniels lägenhet och försöker hitta piller, cigg och mig själv. Vi tittar misstroget på varandra och börjar prata om saker som vi inte hinner prata klart om. Jag går mitt i vår första kris. Det känns som att bada med en hårtork.

Karro ser på mig, sträcker fram öl och en påse godis. Vi sätter oss i bilen och Rickard ler finurligt. När vi åkt halvvägs gissar jag rätt, vi ska till Rickards föräldrars land.

Vi åker traktor, båt och grillar. Sakta men säkert finner vi oss, både jag och Karolina med att inte vara i stan. Rickards erfarenhet och kompetens kring detta landställe fascinerar och underhåller.

Jag ringer Stina, hon och hennes kompisar härjar hemma hos mig. Hon säger att de druckit upp mitt vin och att allt är bra. Hon sjunger sångerna från vår favoritfilm för mig i telefonen.

Lördag.
Efter ännu mer grillning tar jag bussen till Uppsala, köper en McFlurry till Daniel och hoppas att denna glass ska överskugga mina brister som person.
Glasstricket verkar funka för innan jag kliver på sista tåget till Gävle så lovar han att ringa mig snart igen.

Stina hade inte alls druckit upp vinet. Jag har däremot glömt att köpa mjölk så jag tar hennes havremjölk till teet.

onsdag 20 juni 2007

världen var bättre i rosa

Mina föräldrar ska flytta till en mycket liten lägenhet, det betyder att nästan allt som står på vinden måste kastas. Ni skulle se min fenomenala mamma när hon kastar, sopsäckarna fylls i en rasande fart. Då och då sjunker hon ner på en stol med famnen full av teckningar som något av barnen gjort, hon tittar på kritstrecken och gråter lite. ”Ni kommer ju aldrig mer vara så här små.” ”Tack o lov för det” tänker jag och spejar i en gammal barnbok efter potentiella tatueringsidéer.

Men idag tog Mamma fram en låda som fick mig att minnas de där delarna av barndomen som jag glömt att prata om i terapin, de lyckliga stunderna.

Barbie.

Världen blev skimrande rosa. Jag älskar denna docka. Alla kläder med glitter och alla blonda långa hår i syntet. Stina muttrar över att hon tuggat på alla Kendockornas ben och blir smått förtvivlad när hon konstaterar att hon lekt väldigt mycket mer våldsamt med sina Barbies än vad jag gjort med mina. Jag är exalterad, bygger ihop köket och herregud va fint det är med rosa! Försöker naturligtvis hålla mig kylig och oberörd men när jag plockar upp barstolarna ur lådan så kan jag inte dölja min entusiasm längre. Om jag limmar ihop dina trasiga dockor, kan vi inte leka lite då? Snälla Stina!

Tydligen kan även en åttaåring bli röksugen för det blev jag när jag går ut ur rummet och ner på gården för att ta ett bloss så kommer verkligheten ifatt. Jag är nästan halvvägs till femtio och jävligt svårmodig. Ångesten ryker ur öronen och jag håller eventuellt på att utveckla svår bitterhet för att jag inte gjort något vettigt med livet.

Just det där har vi henne, Emeli.

Men idag var en halvtimme skimrande rosa och nu minns jag att så traumatiskt jävlig var ju faktiskt inte min barndom. Jag ska sluta skylla på den, barndomen alltså.

måndag 18 juni 2007

Telefonsamtal med Daniel

Daniel – Men snuttis, ska du inte komma hit då?
Emeli – Nää
Daniel – Jo men är det inte bra om vi träffas då, ska jag komma till dig då?
Emeli – Men Daniel du fattar inte, jag har ju grinat typ hela dagen?
Daniel – Och?
Emeli – Ja men jag är ju tråkigaste tjejen som finns!
Daniel – Men du är ju alltid snygg, du behöver inte vara något mer.

lördag 16 juni 2007

Emeli rasar på en bekant

Tänkte skriva ett pretentiöst och allvarligt inlägg om psykisk ohälsa, psykofarmaka och självinsikt. Men jag är ack för rosenrasande för att kunna samla tankarna och hålla känslorna på avstånd.

Anledningen till att jag rasar är vad som hände när jag tidigare idag sprang på en bekant på stan. Han har en sån där syn på tillvaron som får mig att vilja bajsa oralt och kräkas analt!

Vi utbyter de vanliga artighetsfraserna och jag försöker svara svävande utan att uppmuntra honom till att ställa följdfrågor. Som jag befarade så fattade bekanten inte vinken, han fortsätter fråga gång på gång hur jag mår, vad jag gör och vad jag ska göra till hösten.

Tillslut orkar jag inte försöka längre, jag mår skit säger jag. Han ställer naturligtvis följdfrågor och blandar upp dem med ”välmåendetips”. Nu tappar jag fattningen fullständigt, bland det värsta jag vet, är när folk tror att jag har en livskris. Jag har ingen jävla livskris, jag är en! Eller rättare sagt, det man menar när man pratar om livskris har för mig pågått de senaste 23 åren.

Sen börjar människan prata om mediciner och han säger att han egentligen inte tror att man behöver dem, man ska meditera och söka sig själv istället.

Om jag bara hade haft ett vapen så jag fick skjuta mig i benet.

Det märkligaste och absolut jobbigaste med den här personen är att han verkar beundra mig på något perverst vis. Som han själv uttryckt det ”tycker att jag verkar ha kommit väldigt långt i min personliga utveckling trotts att jag är så ung”. Känns nästan som att han tycker att jag borde vara tacksam för jag mått så dåligt och på så vis lärt mig så mycket.

Ingen självinsikt i världen väger upp den smärta jag försakat min familj och den pina mitt liv varit och är.

Jag provar en medicin som jag, om den fungerar kommer att behöva äta för resten av mitt liv. Det är ingen enkel och bekväm lösning istället för den djupa mediterande vägen.

Ja jag vet vad ni tänker, det ju svårt att förstå Emeli, du ser faktiskt väldigt frisk ut för att vara sjuk.

Men man behöver väl inte vara speciellt personligt utvecklad för att förstå att saker inte alltid är vad de synes vara?!

Alla har vi våra personliga helveten och mitt är inte värre än min bekants eller någon annans. Jag vill inte byta liv (vem försöker jag lura nu, mig eller er) eller vara någon annan än den jag är. Men så länge jag inte frågar dig, tala inte om för mig vad mitt problem är, innebär eller hur jag ska meditera mig ur det!

torsdag 14 juni 2007

Han ångrade sig

Tar ett par steg framåt och försöker känna exakt precis hur det känns.

Det gör ont.

För ont.

Kånkar på en gammal zinkbalja hon hittade i förrådet. Ställer den på gräset bredvid säckarna med jord. Anstränger sig för att känna dofterna från kryddplantor och luktärter, Försöker hitta en sinnesstämning som inte äter upp henne levande.

Han ångrade sig, vill inte ha henne längre. Hon vet att han är ett pucko, en rädd och sorglig jävel. Hon är värd bättre men när han går förbi skälver kroppen och hon måste bita sig hårt i läppen för inte skrika rakt ut.

Han vill inte ha henne längre och livet gör nu så ont att hon definitivt tappat fotfästet om hon nu hade ett innan.

Gräver med fingrarna i jorden, sätter plantorna i baljan och plattar till. Betraktar sina händer, jorden under naglarna och så tappar andan. Står inte ut med att hon måste stå ut.

Han verkar oberörd men hon önskar att det inte är sant, hoppas att han känner något när han tänker på henne.

Borstar av jorden från handflatorna, tänder en cigarett och sluter ögonen.
Känns som att hon försvinner, tynar bort i allt det onda. Synd att hon inte kan njuta av dofterna från den nyplanterade zinkbaljan.

Hör hans röst en bit bort, han håller sig på avstånd. Vill be honom gå längre bort, till Kina eller åtminstone Nordnorge.

Önskar att han kom tillbaka, höll henne hårt i sina armar och aldrig släppte taget igen.

Men han lämnade henne.

Kvar sitter hon vid en nyplanterad zinkbalja och det gör för ont för att det faktiskt ska kännas.

onsdag 13 juni 2007

tankar i juni

Förra veckan sprang min bästis på min kille på stan. Hon berättade för honom att hon skulle spela schack min sin kille senare på kvällen. Ibland spelar de badminton också men hon vinner sällan då eftersom han är så mycket längre än henne. Sen sa hon att det verkar som att jag och Daniel bara dricker när vi träffas. Jag antar att Daniel sa ja.

Fick en fin skrivbok med posten idag, den var från Frida. Hon är så vänlig!

Hjälpte Pappa med att bära innertak för en stund sedan. Det kallas för träullit, tycker att det är skitfult och det har jag sagt till Pappa men han tycker om det och det är ju han som ska bo under taket så det är väl inte mer än rätt att ha träullit om man gillar det. Sen fick jag en glass av Pappa, då åt jag den med påträngande skräck över att jag skulle bli tjock. Nu försöker jag dricka bort tjockheten med te.

I morgon är sista gången jag har terapi innan terapeuten går på semester, hatar att han behöver semester och jag hoppas verkligen att han vilar upp sig för när han kommer tillbaka så kommer vi ha MYCKET att prata om.

måndag 11 juni 2007

Danil äter mammas potatis (på en bädd av salt)

Träffade Blorre och Kajsa i fredags, ett urtrevligt par. Jag beklagade mig lite över att det faktum att Daniel ännu inte träffat mina föräldrar och att jag snart inte kan tygla min mammas oerhörda nyfikenhet kring honom längre.

De rådde mig att göra pinan kort, få det gjort snabbt och snart. Som att rycka ett plåster sa de och de borde ju veta, superparet Blorre och Kajsa.

Så igår gjorde vi det, åt söndagsstek hos föräldrarna.

Skakad av upplevelsen gick vi sedan under allvarsam tystnad hem. Men så efter några minuter öppnade Daniel munnen och sa ”bra att Tor och Stina var där, de är bra”. Då blev jag våldsamt kär.

Det är klart att man gärna ser att det funkar med föräldrarna men funkar det inte med Tor och Stina då är det ju faktiskt nästan ingen ide att fortsätta.

Men det ser ju lovande ut det här, Daniel har även börjat öva på att ropa ”Råååååoålf” med den speciella tonartshöjningen jag utvecklat.

torsdag 7 juni 2007

tack för responsen

Jag har ett litet dåligt samvete för att jag varit så kass på att svara på era kommentarer på den sista tiden. Svarar på de senaste här och nu!

Martin - jag blev så glad att jag fick sömnsvårigheter! Tack! Svaret på din fråga är att jag hoppade av gymnasiet i tvåan med nästan inga betyg alls, har sedan i perioder läst in kurser på komvux. Anmärkningsvärt är kanske att jag började läsa Svenska A fyra gånger innan jag fick betyg i kursen. Hela grundskolan fick jag extra hjälp för mina läs och skrivsvårigheter, svenska har aldrig varit min grej.

Blorre - haha, du min trogna läsare och kommentator!

Märta - Fining, tack!

Frida - lakritsfiskar, praliner, colaflaskor, allt med nogat men framför allt vaniljfugde! Cyberkram mottages med varm hand.

Sen undrar man ju lite var bonanza kid har tagit vägen.....

onsdag 6 juni 2007

en stark känsla av ledsenhet

Det var en helt vanlig skitsak. Men jag blev så ledsen, så urbota tokbedrövad.

Övertygad om att jag behövde dö, för så här ledsen kan man inte vara.

Började fundera på begravningen, vilka kommer komma, vilka kläder kommer jag ha på mig i kistan och vilken musik kommer de att spela? Säkert flera Winnerbäcklåtar, hoppas de väljer någon låt med Robyn också, inga psalmer utan mer personlig begravningsmusik vill jag ha!

Blev naturligtvis inte gladare av att tänka på min begravning. I stunden tyckte jag ändå att det var högst logiskt att grunna lite på eftersom det allt som oftast blir en begravning efter att man dött.

Sträcker mig efter telefonen, vet ju vad jag ska göra nu. Behöver inte leva, ska bara ringa lite innan jag dör. Jag betar av numren på nöd-nummer–listan, tredje personen svarar. Tårkanalerna fylls och svämmar över, fylls och svämmar över. Jag är så sjukt olycklig.

En sak i taget, inte tänka på döden och absolut inte på livet. Tar en dusch och låter badrumslampan vara släckt, för inte fan ska jag behöva se på mig själv naken nu, det finns bekymmer så det räcker.

Har inte slutat gråta, det var en helt vanlig skitsak.
Men jag dör inte, det har jag ju aldrig gjort.

lördag 2 juni 2007

Danmark - Sverige EM-kval

Fotbollsblogg med ständig uppdatering under matchen!

20.00 Just nu är det jag, pappa, en påse chips och folköl.
Har aldrig gillat Linderoth, han verkar så enormt tråkig men jag måste nog erkänna att jag tycker Lagerbäck gör det bra när han inte tar hänsyn till spelares humor och en rolig uppsyn när han gör startelvan.

20.07 Chipsen är snart slut och fräschingen Elmander gör mål!

20.21 Isaksson gör en tjusig räddning och pappa ropar "BRA ISAK, BRA ISAK". Petter Hansson, med det märkliga håret gör mål på frisparken, nu börjar det kännas härligt det här.

20.26 När Elmander gör sitt andra mål så skrattar pappa åt att kommentatorerna nästan gråter av glädjechock.

20.34 Danmark pillar in sitt första mål. Pappa renar chipspåsen från de sista smulorna och säger att "aja men det hade ju varit konstigt om de INTE gjorde något mål någon gång".

20.40 Jag tycker att Chippen har töntat ner sig lite, utseendemässigt alltså. Men även här får jag erkänna att Lagerbäck gör det bra när han inte tar ut spelare efter deras snygghetsfaktor.

Under pausen
Pappa bjuder mig på ölkorv men där går min gräns för hur många typiskt manliga grejer jag kan göra samtidigt! Morfar meddelar per sms att han följer bloggen med spänning och nu har ölen bytts ut mot mineralvatten.

21.15 Min läpp är bedövad av snuset, känns jättekonstigt. Matchen börjar bli spännande, på ett oönskvärt sätt. Danmark börjar repa sig och Sverige liknar elva förvirrade höns.

21.19 Danmark gör sitt andra mål, fy tusan! Så jävla orätt!

21.22 Pappa tycker att Chippen borde bytas ut nu. Det är väl lika bra, han ser ju ändå bara töntig ut.

21.30 Pappa kan inte släppa det här med att Chippen borde ut men han vet inte vem som ska ta hans plats. Elmader, den fräscha hjälten byts ut mot Rosenberg. Chippen är kvar på plan, hur tänker han den där Lagerbäck?

21.33 ALLA JÄVLA SVORDOMAR OCH KÖNSORD SOM FINNS! Danmark gör sitt tredje mål

21.38 Allbäck går ut och in kommer någon Kennedy, varken jag eller Pappa känner igen honom. Vem är det, bottenskrapet eller en doldis? Herregud så spännande Kenny.

21.42 Pappa säger "Jag undrar vad Chippen har för speluppfattning, tror inte han har någon speluppfattning. Han väntar bara på en löpboll han" Jag lägger in en snus under andra sidan läppen.

21.46 straffspark, Rosenberg och hej hallå

21.47 Domaren bryter matchen och nu behöver vi mer vatten och mer snus! En supporter har tagit sig in på planen och öhh är det över nu eller?

21.54 Programledarna vet inte vad de ska ta sig till. Mamma kommer in i vardagsrummet, hon gillar skandaler och sånt. Själv är jag av åsikten att matchen verkligen borde spelas klart, de är de sista minuterna som räknas, som är spännande på riktigt!

21.57 Domarna avslutar matchen, det blir 0-3 till Sverige, skandalen är ett faktum och jag känner mig snopen, de sista minuterarna blev aldrig spelade men Sverige vann, på ett märkligt vis...

Pappa är tyst, säger ingenting men jag ser på honom att han är mycket ledsen.

fredag 1 juni 2007

viktigt samtal

Jag ringer till Karolina och berättar att jag har gått upp i vikt, säger det med sådant allvar att det kunde vara det viktigaste jag berättat för henne det här året. Hon säger ”mhm” som om det var det viktigaste hon hört mig säga det här året.

Det är så skönt att någon förstår vikten av att jag lagt på mig.

Att Karolina sedan lyckas vända på hela steken och övertyga mig om att jag faktiskt ser smalare ut än vanligt och att detta säkert beror på att jag blivit äldre (här tar hon upp Kylie Minogue som ett levande exempel på en person som fått helt nya former med åldern) är inget annat än genialiskt.

tisdag 29 maj 2007

sista sommarn innnan brösten

Det är den 27 maj 2007, klockan är strax efter sex och jag sitter på huk i balkongdörren. Drar djupa halsbloss, fast jag egentligen har gått över till snus. Det har regnat i flera dagar men just nu är det uppehåll och på parkeringen sparkar två tjejer boll. De är tolv, kanske tretton år och jag tänker att det här blir deras sista sommar, som barn. Om de inte redan börjat få bröst så kommer de få det senare i år. Sen går det ju bara utför, det vet man ju. Nästa sommar kommer de var fullt upptagna att trixa med läppglans, killar och en av dem kommer säkert få mens. Den där första blodiga historien, den kommer man ju ihåg. Själv var sist i min klass, typiskt Emeli, sen i utvecklingen.

Jag hoppas att tjejerna får en lång och bra sommar men mest hoppas jag nog att deras bröst kommer att växa relativt jämt för det är så sjukt jobbig när man femton år gammal, står där framför spegeln och betraktar sina olika stora bröst.

Imorgon ska jag börja äta en medicin vars vanliga biverkningar i ingångsfasen är kräkningar och självmordstankar. Mina bröst är nu år 2007 inte bara olika stora, de hänger lite också. Men det är inte sjuk jobbigt, får ju faktiskt könsumgänge ändå. Karakteristiskt för mig, att fatta så trögt.

Doktorn säger att det kommer ta en till två veckor innan jag slutar kräkas och vill dö, då vet vi om medicinen verkligen var något för mig. Men det tycker jag verkar väl optimistiskt, kommer säkert att ta fyra till sex veckor, det är ju typiskt mig att vara sen.

söndag 27 maj 2007

mors dag

Hur tackar man och visar sin uppskattning till en person som offrat sina kurvor och krystat ut en genom ett litet hål?

Grattis på mors dag mamma, jag ska prata med min tatuerare om han kan göra något åt bristningarna på magen.

lördag 26 maj 2007

som jag tar mig fram

”Emeli, du har tagit dig fram genom livet tack vare två saker, din charm och din intelligens, INGET annat!”

När jag berättade i terapin vad mamma sagt så sa terapeuten ”ja men det är väl sant”

Jo det ligger väl något i det och med tanke på det där IQ-testet jag gjorde så drar jag slutsatsen att jag alltså måste vara helt kolossalt, ja nästan äckligt charmig.

fredag 25 maj 2007

Daniel

Det här är Daniel, alltså inte Daniel som i min kille utan en helt annan Daniel som drömt om att få vara med på Jakobs blogg men inte förren nu fått sitt genombrott. Jag tycker om den här Daniel, alltså inte som jag tycker om min kille Daniel utan på ett sånt där annat sätt. Han är trevlig och skurade spisen åt mig och Jakob när vi flyttade. Tack, tack!

torsdag 24 maj 2007

jag och fimpen

Jag rullar mina egna cigaretter, det gör mig ganska häftig och i kombination med en kort kjol så brukar utfallet i antal ragg bli ganska skapligt. Men det är inte därför jag rullar (fast egentligen är det ju därför när allt kommer omkring), det är för de förmånliga priset och för att smaken blir saftigare.

En av mina terapeuter brukar säga att det måste vara lite meditativt, att jag kan passa på att vara mindful när jag rullar. Det är ju behjärtansvärt att någon orkar försöka se mitt rökande som något positivt men speciellt meditativt är det inte att rulla cigaretter, det är mer som att betala räkningar. Man gör det och försöker samtidigt tänka på annat för att förtränga obehaget.

Hur som helst, det där var bara sidospår, jag skulle komma med en metafor här.

Det kan vara lite svårt att släcka dem, mina cigaretter. Glöden sitter liksom långt in i fimpen och emellanåt ser den släckt ut fast den inte är det. Jag är som en av mina fimpar, ibland ser man inte glöden men jag är seg och verkar ändå aldrig slockna.

Så jag gör alltså ett nytt försök.

Hej igen.

tisdag 22 maj 2007

tystnadens förklaring

Nej, jag är icke alls död.

Bara jävligt sjukskriven!

fredag 18 maj 2007

dagsläget

Rolf hatar att bo med mig, han förstår inte alls att jag är den nya mamman.

Min symaskin är kaputt och jag utnyttjar inte det vackra vädret.

tusan.

Men förvirringen i seriedjungeln har lagt sig något, såg fem minuter på six feet under, sen orkade jag inte mer. Kollar på the office istället, ett mycket trevligare program!

torsdag 17 maj 2007

Käre Fader

Snälla rara lilla pappa, du är ju en sån händig karl. Skulle du kanske kunna tänka dig att hjälpa mig att bygga lite, alltså skitlite, inget hus utan en nätt liten sängram. Vi gör det på en eftermiddag, låt oss se det som ett projekt som stärker våra band, far och dotterbanden. Det skulle vara så lämpligt.

frikyrklig småstadssoppa

Min kompis kompis bad min klicka på länken och rösta på Tommy Hylsa, han poängterade att det var lite märkligt eftersom vi inte känner varandra men han bad mig ändå och tyckte sedan att jag skulle be alla jag kände att rösta. Jag tror att jag bara har träffat min kompis kompis en gång för flera år sedan och vi är varandras msn-kontakter för att vår gemensamma kompis tycker att det är roligt att göra småjävliga saker med min dator när han kommer åt. En klassiker är att han gör den här sidan till min startsida. Hur som helst, i det här bandet Tommy Hylsa så spelar Olov bas, Olov är Simons storebror och Simon bodde jag med under en period i gymnasiet. Som att det här inte var skäl nog att rösta på Tommy Hylsa så är nu Simon gift med en av mina bästa kompisars storasyster. Den första kompisen (han med den småjävliga humorn) har en flickvän vars blogg är något utöver det vanliga och igår var hans ena lillebror var hemma hos mig och healade både mig och mitt hem. Den yngsta brodern är i sin tur kompis med min lillasyster och brödernas mamma är en av mina terapeuter och dessutom så bor mina föräldrar i den här familjens gamla hus, de bor nuförtiden i min mammas barndomskompis hus och sa jag att pappan är min nya granne?

Nog finns det tillräckligt med kopplingar för att rösta på Tommy Hylsa och visst är mitt sociala nätverk underbart invecklat.

På min gata bor även min lillasysters kompis mamma och mammans pojkvän bodde i samma hus som jag bodde i förut. Förra veckan gick jag in på macken för att kissa eftersom mitt toapapper var slut, tror ni inte att John från sjövik jobbar där, på min nya stammismack!!!

tisdag 15 maj 2007

bloggarhumor

Det är kanske lite förfärligt men det är det inte lite typiskt bloggare att göra så här, exponera folk utan att de vet det och vill.

Ursäkta Viktoria men jag hade kul...

här här här här eller bloggen som fick metro att ställa frågan "vet du om att du kan hamna på konsumbloggen?"

tidsfördriven

Jag är en av alla dem som knarkat ”prison break”, allvarig abstinens uppstod när serien gjorde uppehåll för några veckor sedan. Söker febrilt efter substitut, har provat ”Dexter” och nu ”the nine”. Besvikelsen på de nya serierna är enorm, ingen är ens i närheten av prisons sköna balans av tatueringar, amerikanskt hjältemod och allmän brådska. Jag ska börja med ”six feet under” för den serien ska man ju tydligen se men jag tror inte att den kan fylla hela tomrummet. Det finns nog ingen tröst, jag ska nog börja läsa en riktigt tjock bok istället, Dostojevskij eller något annat tungt.

dagens roliga



Det här är en intern grej, kanske så intern att det det bara är jag som skrattar, men jag lovar att jag gör det desto mer...

lite kvällspanik

Ingen panik, världen är inte så ensam och hård som den känns.

Det finns bra folk och mycket bra tabletter.

Lugn och fin, tänk på att det är roligt ibland också, tänk på nått kul nu bara.

Ingen panik.

Och kommer det ändå panik (för det gör det ju) så kom ihåg att den inte är farlig, nästan inget är farligt egentligen.

lördag 12 maj 2007

melodifestivalen

Redan under andra låten beklagar sig mamma över att det är så många låtar, man orkar ju inte titta på alla bidrag. Pappa säger att han hejar på Irland, deras bidrag är jättebra, vi imponeras över hans schlagerkunskaper, ingen av oss är så pålästa som honom inför årets melodifestival. Sen kommer Irland och tjejen kan inte sjunga, pappa är avslöjad, han chansade bara på Irland för att de brukar ju vara bra men det var väl egentligen 10-15 år sedan som Irland var schlagerlandet framför alla länder. Han stänger av ljudet på teven och mamma tycker det är en väl stark reaktion, det är ju ändå melodifestival.

Här i vardagsrummet bedöms låtarna efter antal synliga tatueringar och kjollängd, mamma tycker också att snyggheten spelar in, alltså artisterna bör vara vackra och har de korta kjolar så ska ju benen vara snygga. Makedoniens ben var inte snygga.

När det The Ark kommer så frågar mamma om vi tror att Ola Salo har rakat sig, han har ju inte ett enda hårstrå på bringan! ”Öhh, tycker du att det är dåligt om han gjort det” frågar jag. ”Ja det tycker jag är skitdåligt, män ska absolut inte raka sig, titta på Kalle” säger hon och pekar belåtet på sin håriga karl i soffan.

Serbiens bidrag ser skitnödigt ut men det var en lesbisk kampsång va? ”mmm” Säger mamma med allvar och andakt i blicken, här i vardagsrummet gillar vi sånger med djup och budskap.

Under Storbritanniens bidrag somnar Pappa.

Mamma försöker utan framgång väcka Pappa när Bulgarien slår på trummor.

När det bara är två låtar kvar så kan inte mamma sitta still längre, hon lämnar vardagsrummet. Det gjorde inget, de sista två bidragen var riktigt usla, speciellt när det inte finns någon att diskutera dem med.

I samma stund som tomten kommer in på scenen så kommer mamma tillbaka ”men Karl-Gösta, ska du sova nu, det är ju melodifestival”.

Rösträkningen ser onekligen ganska mörk ut för The Ark, jag skiter i schlagern nu.

Sänghäng


Jag kan ännu bara mobilblogga genom att ta en bild, den senaste tekniken är onekligen lite komplicerad. Här är han i alla fall, i sängen under täcket. Placerar sig gärna där när natten varit lång och äventyrlig, vem gör inte det, han så mänsklig min katt!

Väggen på mitt nya soprum


Ha. Jag kan blogga från min nya mobil, det här kan ju bli hur roligt som helst! Vi älskar nog varandra, min mobil och jag.

russin, vatten och bajs

När jag inte vet vad jag ska säga, skriva eller göra över huvudtaget så brukar jag ibland försöka börja bara precis där jag är.

Just nu dricker jag grönt japanskt körsbärste, ja jag är inte bara en kaffenörd, det blir en hel del te också. När jag berättade för min kompis och personliga alternativ-medicin-man vad jag drack så utbrast han förtvivlat ”men herregud Emeli, du måste dricka vanligt vatten ibland också”.

Nyss åt jag några gamla russin som min syster lämnat på diskbänken. Hon är barnvakt till Rolf när jag är borta. Jag är borta ganska ofta, så hon fått en egen säng här. Gillar skarpt det här med att åka bort, tågresan är bäst. Det är skönt att komma hem sen också, jag älskar den där pusten som drar genom kroppen när man kommer in i hallen. Brukar börja med ett rejält toabesök när jag kommer hem efter en tripp. Det är skönast att skita på sin egen toalett. Kollar posten, öppnar kylskåpet och det är tomt, naturligtvis. Där i den sekunden när jag konstaterar att det inte finns någon mjölk i kylen så brukar jag önska mig bort igen.

onsdag 9 maj 2007

nya tider, nya bloggoffer

Jag har internet igen men ingen Jakob att skriva om. Har dock fått ersättning för Jakob, här kommer en presentation med korta fakta om den nye.

Namn: Rolf, lystrar även till Rolfen, Kissen, Gubben och diverse andra dut-i-dutt-läten.

Äter: Friskis helfoder, allt annat innebär hungerstrejk.

Bästa egenskap: låter sig tålmodigt kramas av människor och hundar.

Sämsta egenskap: lämnar efter sig ett tunt men irriterande lager hår över hela lägenheten.

Gjort av Rolf: Fick sina anhöriga att gråta krokodiltårar i en hel julhelg genom att försvinna dagen före julafton och sedan inte höra av sig förrän åtta dagar senare. Försökt väcka sin bakfulla matte genom att klösa henne i ansiktet så svårt att bästisen blev lite rädd. Men allt det där är glömt och förlåtet, nu sover han helst under täcket om han inte frångår regelverket och håller sig ute på nätterna.

tisdag 8 maj 2007

ett ont besök

En sköterska låser upp dörren med frostat glas och vi går in. Hon kommer gående i korridoren med en sjal på huvudet, det liknar en turban och hon förklarar att det är en dålig hårdag idag. Vi går in på hennes rum och sätter oss på sängen, hon ler och frågar oss om livet utanför. Jag försöker säga som det är, demonerna finns överallt. Frågar hur hon mår, vet inte varför jag gör det för sorgen i hennes ögon är så uppenbar. Hon ler och säger att det är mycket bättre idag än det var igår. Jag vill säga att det kommer ordna sig, att jag tror på henne och att hon är så mycket vackrare än hon själv ser. En annan sköterska än hon som låste upp dörren kommer in och frågar om vi vill ha kaffe, vi går genom korridoren in i sällskapsrummet. Sköterskan sätter på kaffebryggaren och vi slår oss ner i soffan. Pratar lite om film och tatueringar men inget av det där spelar egentligen någon roll. Det gör ont, jävligt ont och inga filmer eller tatueringar kan ta bort det onda. Jag tror att jag förstår lite grann men jag har inget att säga om det.

söndag 6 maj 2007

jo jag lever fortfarande...

Okej….jag har flyttat nu.

Det var en pärs (tack Sofia och Andreas för hjälpen och släpet) ! Men mitt nya hem är mycket bra, badrummet är bäst!

Har fortfarande inget bredband (bloggar nu skitsnabbt från päronens hammock) men jag jobbar på det. Har tappat bort mobilladdaren också så jag är helt onåbar. Man får skicka ett vykort med posten om man vill ha tag på mig. Tvättiden glömde jag, går därför runt och luktar lite illa. Det är ungefär som vanligt alltså, lite extra rörigt kanske. Ska ta med mig katten hem nu. Hoppas han kommer trivas.

Ja det blir lite tunt med uppdateringar nu innan bredandet är fixat men jag kommer igen, var säker på det!

onsdag 2 maj 2007

den nödvändiga prylen

Mina hörlurar började glappa, beställde nya fort som tusan för jag vet inte hur man gör utan att ha musik i öronen när man går utanför dörren. Dagen efter så dög mp3n, den gav fullkomligt upp och ville inte alls vara med längre. Nu kan vi börja snacka panik.

Panik. Panik. panik.

Eftersom telefonen står med ena foten i graven och det bara är en tidsfråga innan den också dör ordentligt så bestämde jag mig för att det bästa måste vara att köpa en sån där modern musikmobil. Egentligen så vill jag ju ha en iPod och ingen telefon alls men jag är inte riktigt mogen för att bli så isolerad som man blir utan telefon.

Sagt och gjort, om 2-7 dagar så kommer den. Till dess fick jag låna Stinas mp3, denna välsignade handlig kommer jag försöka återgälda för resten av mitt liv.

Nu blir det en tid av gröt, blodpudding och stoppade strumpor. Men det gör mig väldigt lite för om 2-7 dagar så har jag en riktigt fin telefon med livsnödvändig musikfunktion!

tisdag 1 maj 2007

när Emeli flyttar

Jag har flyttat åtta gånger de senaste sex åren, man tycker att jag borde ha lärt mig det här med flytt, att jag nu är något av ett proffs på att flytta. Men icke! Den nionde gången är allt ett välbekant kaos och jag är mycket, mycket hysterisk.
Jag gör alla de klassiska misstagen, fixar inte tillräckligt med lådor, sorterar inte sakerna ordentligt. Jag har nästan bara lådor med-allt-möjligt, de blir ett helvete att packa upp och komma iordning sen. Räddningen är att jag ändå inte har så mycket saker, i mina finare stunder så har jag ju tagit mig till mig Karen Kingstons råd och gjort mig av med överflödet. Fast idag känns det som att jag kunde slängt ännu mer.

Hennes paradbok ”rensa i röran med feng shui” finns nu i pocket för nästan inga pengar alls, köp den. Allvarligt, gört!

måndag 30 april 2007

sista april

Jag skulle sitta hemma bland flyttlådorna och tjura, kändes som den perfekta aktiviteten för sista april. Men så blev det inte, det blev grillning hos Sofia med Emma och hennes spanjor. Det är förstås en hel del andra här också men dem har jag inte försökt närma mig.

Som alltid när man är hos Soffan så blev magen snabbt fylld av diverse läckerheter. Sen skulle det spelas spel, vi kunde inte enas så killarna lägrade vardagsrummet för poker och tjejerna tog köket för TP. Eftersom jag får svåra eksem av sånt, könstjafs (speciellt när killarna helt sonika tar bästa rummet) så valde jag pokerbordet. Det gick bra, bluffade till mig de flestas marker. Nybörjartur naturligtvis men det låtsades jag inte om.

Bäst hittills var ändå pusselbygge med spanjoren, han verkar himla snäll, synd att jag var tvungen att dricka fyra glas innan jag vågade prata med honom.....

min miljon

När jag får en miljon så ska jag skaffa mig:

en espressomaskin med ett rejält tryck i
en biljett till sommarens feng shui konferens i Budapest
en kaffekvarn
ett par hörlurar som låter så bra att jag får känslan av att vara I musiken
nya jeans
flera kilo parmesanost
fyra stora tatueringar (arm, rygg, rumpa och lår)
en iPod, naturligtvis
och sen så ska jag betala min terapeut så han kunde vara tillgänglig för mig, dygnet runt!

´hej då Jakob

Så blev det plötsligt idag, sista frukosten med Jakob. Han reser bort ikväll och när han kommer hem så har jag redan flyttat. I ett år har vi delat toapapper, messmör och fjärrkontroll. Vi pratar lite om det gångna året, vad har hänt och vad har vi lärt oss? Det är svårt att sammanfatta allt men det blev inte som vi tänkt oss. Jag vill skylla mycket på lägenheten och den dåliga, dåliga feng shui som finns här. Men det är inte bara sant, sanningen är så klart mycket mer komplicerad och det har ju inte heller bara varit kamp. Vi har haft kul också, sett varandras världar.

Vi fick aldrig upp några gardiner i köket men vi har båda blivit ihop med folk, det är bra gjort av två så inbitna singelmänniskor som oss!

Ibland har vi bett tillsammans, det har varit trevligt. Jobbigast har nog varit att svara i telefonen, det är alltid till Jakob och jag hatar att småprata med folk som är bekanta och som egentligen inte vill prata med mig men gör det när jag säger att Jakob inte är hemma.

Roligaste minnet är tro det eller ej från en tidig morgon i vintras. Jakob sitter i köket och äter frukost, jag kommer in och när han tittar upp så sätter han bokstavligt talat gröten i halsen. Jag ser frågande på honom, vad är det frågan om? Han pekar på min tröja, på den står det LICK ME ALL OVER, han hade inte sett den förr och jag tänkte inte på att kunde väcka sådana reaktioner där vid frukostbordet. Det var kul och säger ganska mycket om oss två.

Hur som helst, hej då Jakob. Tack. Vi hörs vidare, saknar du mig så kommer jag gärna och hälsar på, sätter mig i soffan med datorn och låter disken stå, så kan vi känna oss som hemma för en stund.

torsdag 26 april 2007

de galnas korridorer

För ett par år sedan blev jag lite kompis med en kvinna, hon är dubbelt så gammal som mig och gillar fågelskådning men vi fann ändå varandra där i de galnas korridorer. Jag minns att vi pratade mycket om Abisko. Hon har kämpat för sin överlevnad i nästan 50 år. Det blev ett kärt återseende när vi sprang på varandra idag.
- Nej men hej Emeli! Hur är det med dig?
- Åh, hej! Jävligt rörigt, de byter diagnoser på mig, ska göra någon ny utredning bla bla
- Jaha, men är inte det lite kul då, jag har haft samma jävla problem sedan 1985, skulle gärna byta ibland.
- Hahahaha, jo det har du ju rätt i, omväxling förnöjer ju faktiskt.
Vidare berättar hon att hon nu inte har någon ambition om att ta sig ut i arbetslivet. Har försökt så många gånger och det har alltid slutat i katastrof, hon pallar helt enkelt inte. Hon berättar att hon tycker det är nog med att laga mat, städa sin lägenhet och ta hand om sig själv. Hon trivs med att vara mycket ensam och titta på fåglar. Hon är inte frisk men hon har näsan över vattenytan och verkar förlika sig med detta, att hennes liv kommer förbli så.

Vi bryter väl alla ihop någon gång i livet, blir deppiga, hysteriska eller bara väldigt oroliga. Börjar i terapi, gärna kognitivt för det ska ju vara så bra. En tablett för sömn och en för att höja seroteninhalten i hjärnan. Vet inte riktigt vad som händer sen men jag antar att man börjar arbetsträna och lyckas tända tillräckligt många ljus för att livet ska bli genomförbart. Det är många som kommer och går genom de galnas korridorer. Sen finns de dom som inte riktigt tar sig där ifrån, de som inte hittar tillräckligt med ljus. Jag är så rysligt rädd för att inte hitta alla ljus som behövs, för att om 25 år vara tvungen försona mig med att jag är en av dem, som aldrig tar mig ifrån de galnas korridorer.

onsdag 25 april 2007

sju dagar kvar

Om exakt en vecka, om precis sju dagar så flyttar jag.

I vardagsrummet står en packad väska med böcker och i botten på två flyttlådor ligger ett strykjärn och annat småkrafs och skräpar.

Känner mig av förklarliga skäl lite stressad över att jag inte styrt upp den här flytten bättre. Undrar när jag känner mig tillräckligt pressad för att faktiskt ta tag i det.

Jag tippar på fyra dagar, någon som sätter emot?

tisdag 24 april 2007

efter nationella provet

Jag hade ju missförstått allt, kunde inte glänsa på provet med min feng shui eller turning torso. Hade 80 minuter på mig att tänka om och skriva ner något. Jag glömde att ta med mig penna. Killen bredvid mig stängde inte av sin telefon, den ringde, två gånger.

Efter provet gick jag raka vägen till askkoppen. Där hittar jag Margit, en riktig goding bland komvuxlärarna.
- Hej Emeli, hur mår du?
- Jo...
Hon ler lite och jag behöver inte säga mer om det för hon förstår ändå.
- Vet du vilka kurser du ska ha i höst?
- Nja, förmodligen blir det bara ”svenska som andraspråk”.
- Va synd, den får väl inte jag läsa va?
- Hahaha nej, det går nog inte.
Ja det är tråkigt, att inte få sin favoritlärare och att behöva skriva skitprov och att det är på tid och att bordsgrannen vägrar stänga av mobilen.

nationellt prov

Om exakt en timme är det dags för nationellt prov första delen. Utredande uppsats. Herregud så oförberedd jag är. Tänkte skriva om Turning Torso och annan förfärlig men modern arkitektur, ta in feng shui perspektivet osv. Har ni hört något så pretentiöst?!

måndag 23 april 2007

väntar besök

Imorgon kommer min kille. Det är lite stort, han brukar inte få komma hit. Jag blir så nervös när folk hälsar på mig så jag hälsar hellre på dem, speciellt när de är så där snygga så man inte vågar titta på dem med lampan tänd.

Vet inte vad jag ska göra med honom när han kommer, jag har ju inte tid och min mentala status liknar en rutten gammal lövhög.

Jag sätter honom i ett dunkelt hörn, så vågar jag kanske snegla på honom ibland. Borde nog köpa lite mat, ska man sitta i ett dunkelt hörn så borde man i alla fall slippa vara hungrig.

åt skogen

Till slut måste man sluta dutta med sig själv, se livet i vitögat och försöka styra det från att gå åt skogen.

Om nio dagar flyttar faktiskt Emeli. Nyss började Emeli packa.

Emeli hatar saker, ska göra sig av med sina saker istället.

Prylar drar ner människan i fördärvet, det är BARA dåligt att ha saker.

Nu kastar Emeli.

Hej då saker, ha det så jävla kul ute i skogen.

livslista

Detta är mitt liv.

* the ark
* kaffet
* ciggen
* bästis
Detta fokuserar jag på nu, resten går åt skogen men om tänker jag inte på det så finns det inte!

Ha, man får inte vara dummare än att man kan manipulera sig själv ibland.

lördag 21 april 2007

maggan växer

Aldrig har någon kritiserat mig eller min blogg. Alla stora bloggare får ibland negativa mail och kommentarer. Inte jag, jag är inte stor nog.

Tills idag, en anonym kommentar på Ola Salos ålder, personen verkar i alla fall ganska negativ till min åldersfixering.

Blev så märkligt glad.

fredag 20 april 2007

torsdag 19 april 2007

någon som vill dela?

Ibland skulle jag villja ha en bloggkompis, en som ville blogga ihop med mig, så att allt ansvar inte bara låg på mig. För när det gör det (ansvaret alltså) så blir det ju inga eller väldigt tråkiga inlägg ibland. Helst skulle jag vilja beblanda mina inlägg med Frida, annars kan jag tänka mig någon annan, mamma kanske eller i värsta fall någon liten hund. Vem som helst! Bara man inte var så ensam...

onsdag 18 april 2007

vad tänkte Gud?

Jakob gick till kyrkan för att delta i ett möte med rubriken ”vad tänkte Gud när han skapade mig?”. Jag kunde naturligtvis inte göra annat än att släppa allt jag hade för händerna och följa med. Att få ett svar på vad Gud tänkte när han skapade mig skulle ju lösa i princip alla mina problem!

På mötet fick jag inget svar, drog med mig pastorn hem på en kopp te efter sammankomsten, men icke! Egentligen gör det inte så mycket, eller det är klart att det hade varit trevligt att få en upplösning på gåtan vad Gud egentligen tänkte men man kan ju inte alltid få allt och kvällen var ändå trevlig, vi bad och jag ställde svåra frågor.

Om det nu var så att Gud tänkte något när han skapade mig så tror jag att det gick till ungefär så här……..

Jaha….så var det torsdag igen….om man skulle ta och skapa en liten människa då…….ähhh, jag vilar lite först……..

Gud vilar lite

……..då ska vi se…kvinna…jag vill att det ska vara en nyfiken person och ombytlig…….. oj vi har visst slut på fokus och koncentration i lagret, hon får lite fler känslor istället………………..sarkastisk ska hon bli, det är ju alltid kul…………..ärlig…sånt varar ju ändå längst…..kaffetorsk, det är hon värd att bli……babblig……och…….blyg, intressant kombination………hur ska hon se ut då…..nej nu tappade jag all inspiration, hon får se ut som sin mamma………

Nu är hon klar, den nya lilla människan ……..shit vilken grym skapare jag är! Bara hon nu tar hand om skapelsen och sina gåvor………..men det är kanske lite väl vågat att hoppas på det med tanke på all skit med den fria viljan……..

Mitt feng shui hem del 1

Lite blygt och förläget har jag nu ändå den stora glädjen att presentera första delen av en serie i okänt antal delar.

Mitt feng shui hem
första delen

Det finns ingen perfekt feng shui bostad så det gäller att ha klart för sig vad man prioriterar och vilka negativa saker man har möjlighet att åtgärda.

När jag började leta efter en ny bostad så var det viktigaste för mig att lägenheten hade en ”hel” form. Just nu bor jag i en L-formad lägenhet vilket försvårar för chi (energin) att röra sig på ett behagligt sätt. I feng shui ser man sitt hem som en förlängning av sig själv, röriga och onaturliga former i planlösningen kan lätt göra att man känner sig virrig och obalanserad.

När jag hittat en bostad med rektangulär och alltså ”hel” form så är nästa steg att utforska omgivningen runt lägenheten. Det verkar kanske konstigt att detta spelar så stor roll men den kringliggande miljön kan jag inte åtgärda och den påverkar i allra högsta grad mig och min bostad. Omgivningen har ganska bra feng shui, inga vassa hörn pekar mot min lägenhet och chi har ett lugnt flöde i bostadsområdet. Egentligen borde jag nog ha varit mer noggrann här, promenerat runt länge och ”smakat” mer på atmosfären. Men nu är jag en mycket otålig person som hellre tar beslut än funderar på det…

En annan viktig sak var våningsplanet. Jag behöver ”jordas” (komma ner på jorden, känna mina rötter, slå mig till ro, hitta trygghet) och detta är naturligtvis lättare ju närmre marken man bor. Lägenheten jag hittat ligger på bottenvåningen och det finns bara en våning till över mig. Bor man långt ner i ett väldigt högt hus så kan man lätt känna sig ”nedtyngd” så ur den aspekten är den här lägenheten ett kap!

(Respons på det här inlägget mottages tacksamt! Har jag förklarat något otydligt eller är feng shui nu i ditt huvud glasklart osv.)

Fortsättning följer…..

tisdag 17 april 2007

ordbajs bara

I sju timmar har jag försökt fokusera på att förbereda mig för det nationella provet i svenska som snart går av stapeln. Hittills har jag plockat ut några stenciler ur en mapp och flyttat kläderna från skrivbordsstolen till golvet. Det får räcka för idag, orkar inte försöka längre nu.

Förra veckan fick jag en fin tvål av Karro. Först blev jag så glad för jag älskar ju presenter och sånt där som får en att känna sig älskad. Sen tänkte jag att hon kanske gav mig tvålen för att jag luktar illa. Tänk om jag gör det, förpestar luften vart jag än går.

Om två veckor och en dag så flyttar jag. Jag utgår från att ni alla är lika förväntansfulla och sprudlande lyckliga som jag över detta faktum!