jag och fimpen

Jag rullar mina egna cigaretter, det gör mig ganska häftig och i kombination med en kort kjol så brukar utfallet i antal ragg bli ganska skapligt. Men det är inte därför jag rullar (fast egentligen är det ju därför när allt kommer omkring), det är för de förmånliga priset och för att smaken blir saftigare.

En av mina terapeuter brukar säga att det måste vara lite meditativt, att jag kan passa på att vara mindful när jag rullar. Det är ju behjärtansvärt att någon orkar försöka se mitt rökande som något positivt men speciellt meditativt är det inte att rulla cigaretter, det är mer som att betala räkningar. Man gör det och försöker samtidigt tänka på annat för att förtränga obehaget.

Hur som helst, det där var bara sidospår, jag skulle komma med en metafor här.

Det kan vara lite svårt att släcka dem, mina cigaretter. Glöden sitter liksom långt in i fimpen och emellanåt ser den släckt ut fast den inte är det. Jag är som en av mina fimpar, ibland ser man inte glöden men jag är seg och verkar ändå aldrig slockna.

Så jag gör alltså ett nytt försök.

Hej igen.