Sverige är fantastiskt, jo det är ju faktiskt sant. Har man inte alla hästar hemma så finns det hjälp att få och man behöver dessutom inte betala mer än 900 kronor om året för att få en förträfflig terapeut. När man behöver så mycket terapi som jag så går det ganska fort att komma upp i den här summan. Det känns inte jobbigt att betala, mitt lilla bidrag täcker nog inte ens kostnaderna för pappersnäsdukarna som jag torkar tårarna och snyter mig med där på terapin.
Problemet är inte att betala utan hur. Min terapeut och hans kollegor håller till i en lokal nere på stan men allt drivs helt och hållet av landstinget, inget privat eller ens halvprivat på något vis. Administrationen i söderhamn skickar helt vanliga räkningar med olika intervaller och summor, trots att jag alltid går i lika mycket terapi på samma sätt varenda vecka. Räkningarna betalar man utan konstigheter som vilken elräkning som helst. Det är inte så att administrationen i söderhamn slutar skicka notor när jag har betalat 900 kronor, jag måste själv ta ansvar för att inte betala för mycket. För varje räkning ska man få en stämpel på ett litet papper (högkostnadskortet), den här stämpeln finns inte hos min terapeut utan på sjukhuset, det är först när man fått stämplar motsvarande 900 kronor som söderhamnsadministrationen slutar skicka räkningar.
Jag måste alltså gå upp till sjukhuset och in genom ingång 28 för att få mina stämplar. Det är även hit man kommer när man terapin inte fungerar och man måste sitta bakom låsta dörrar med en nattskjorta som det står ”tillhör Gävleborgs landsting” på. Att gå hit är allt annat än kul, ångesten andas tungt i de där väggarna. Ni kan ju tänka er vilken typ av receptionist de har på psyk, en ilsk naturligtvis. Men hon har stämplarna och idag tog jag tag i det, promenerade dit för att få mina stämplar. Står där med papperslappen och säger att jag betalt 900 och nu ville ha så många stämplar. Receptionisten kontrollerar mina uppgifter och det visar sig att jag bara betalat 800. Kan jag betala 100 kronor nu, direkt i receptionen? Nej naturligtvis inte, gå hem och betala och kom tillbaka imorgon så får du sista stämpeln.
Vet inte, jag har ju inte alla hästar hemma men borde man inte kunna göra den här proceduren lite enklare och effektivare för alla; mig, receptionisten på psyk och administrationen i söderhamn?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Oj vad skumt, och vad dumt. När jag gick i sjukgymnastik så stämlpade sjukgymnasten, trots att hon var privat.
fast 900 spänn gäller väl bara om man har "lyxen" att få remiss från en läkare? annars vet jag flera privat utredande terapibesökare som gått miste om massor av pengar.
anonymous - ja det är så mycket som inte har en logisk förklaring när det kommer till vårdapparaten.
bonanza kid - du har så rätt, jag borde inte klaga. Har tur som fått min galenskap bekräftad på papper, tack för perspektivet!!!
jag säger såhär i alla fall - rent ekonomiskt tjänar man oerhört mycket på att få en signatur av någon omtänksam läkare.
sen finns det förhoppningsvis någon slags relevans i hur akut det är för de som får offentlig vård jämfört med de som måste köpa privat (inte för att den offentliga psykvården är utan väntetider direkt...), vilket i sin tur borde betyda att man generellt mår sämre (i utgångsläget) om man får rätt till skattefinansierad terapi jämfört med om man måste köpa den själv.
fast så funkar det tyvärr inte alltid. speciellt inte i besparingstider. speciellt inte när det är så beroende av vem i vårdkedjan man möter.
ah well! summa summarum: du är ganska lyckligt lottad, även om du är galen. :)
Skicka en kommentar