min stavmixer

För ett par år sedan köpte jag mig en stavmixer, den är av märket AFK. Ni som har ett maskineri av märket AFK vet kanske att priset är bättre än kvalitén. När Ryssen lämnade tillbaka den efter ett två månader långt lån

Hon upptäckte hemmalatten under den här perioden. Så här är det alltid, hon hittar något och introducerar det till mig alternativt så tror jag att jag hittat något men då har hon oftast redan upptäckt det. Sushi, rött te, foträta skor, frysta bär, magkatarr, helgon, social distortion osv. Borde jag läsa en självhjälpsbok om identitetssökande eller ska jag bara tacka min lyckliga stjärna över att hon har så god smak, fatta vilken mupp jag kunde ha blivit annars……

så började den låta konstigt, eller rättare sagt väldigt högt men den fungerade annars precis som vanligt. Jag hamnade i det välsignade latteträsket och med den högljudda stavmixern har jag skummat mjölk i snitt 5 gånger om dagen det senaste året. Ryssen har sedan länge gått över från stavmixer till en riktig mjölkskummare, hon påpekar ofta att jag borde köpa en sån där mjölkskummare. Jag tycker att stavmixern duger, den låter visserligen väldigt högt och skummet blir inte lika krämigt som med hennes mjölkskummare men nog duger den till mig alltid.
Idag fick jag snyggbesök av sushimama, skulle bjuda henne på min i umgängeskretsen berömda latte. Mitt i skummandet lade stavmixern lade ner sin verksamhet, den gav helt sonika upp och dog. Det känns lite skönt, nu måste jag köpa en mjölkskummare och den kommer inte att gå under kategorin onödiga utgifter, för jag måste ju skumma med någonting. Men lite sorgligt och vuxenpoängaktigt är det också, jag har slitit ut min första hushållsmaskin.

Tack för allt kära AFK-stavmixer
du var ändå värd dina
149.-
R.I.P.