tisdag 16 januari 2007

skolstart

Till min egen förvåning så har jag börjat skolan den här veckan, utan målmedvetenhet, övertygelse och tro på att det är en skitbra ide så har jag de två senaste dagarna smugit omkring i korridorerna på komvux.

Tio minuter innan lektionen börjar sitter jag i cafeterian och samlar kraft för att rulla en cigg och gå ut till skolans rökhörna. Papper, filter och sen den förskräckliga upptäckten att jag inte har tobaken med mig. Den ligger ensam och glömd hemma på köksbordet, hjälp gode Gud vad gör jag nu? Det finns inte mycket att göra, jag vill inte tigga ett bloss från någon främling och jag ser ingen rökande bekant i rökhörnet. Det får helt enkelt bara gå ändå. Jag går till klassrummet utan de där obligatoriska ”innan lektionen röket”. 90 minuter svenska och jag tänker på cigaretter ungefär 120 gånger. När tjejen bredvid mig säger något om att det är ”jätteviktigt med skrivuppgifterna ifall man kanske vill skriva en bok sen senare i livet”, vill jag verkligen slå henne. När hon sedan berättar att hon gillar ”han, den där författaren” som hon inte kommer på namnet på nu men som ”skriver om gamla kungar som karl eller han den där Johan” då ser jag framför mig hur blodet sprutar. Men vi överlever, både jag och tjejen som kanske eventuellt ska skriva en bok senare i livet.

Jag går till närmaste kiosk för även om det bara tar 7 minuter att gå hem till tobaken så tänker jag faktiskt inte vänta så länge, jag tänker röka om ungefär 30 sekunder när jag kommer ut från kiosken. ”Har du leg?” Det här händer inte, jag har ju inte leg, bara två tjugolappar som är resterna från de 350 kronor som jag lånade av min bror i helgen. Jag är ju gammal nog att skaffa barn utan att det skulle vara tragiskt, syns inte det? Ska jag hosta lite på kioskkillen så han förstår att jag har rökt i så många år att jag omöjligt kan vara under 18? Nej, det är under min värdighet att stå här som en barnunge och hävda att jag är över 18, fast jag faktiskt är det den här gången. Jag går till videobutiken intill kiosken och där får köpa jag mina älskade cigaretter.

När jag senare står i köket och tittar på när Jakob diskar så berättar jag hela historien, han frågar ”men Maggan har du INGA pengar kvar nu?”. ”Jo jag har ganska många mynt, de räcker nog till veckans mjölkranson, sen har jag ju jordgubbar och blodpudding i frysen” Min kära rökfria kombo tittar upp från diskhon och skrattar ”du Maggan, vi är så olika på så många sätt du och jag”

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej M! Du skriver ruskigt himla bra! / M

maggan sa...

Hej M. kul att du tycker det, tack!