onsdag 17 januari 2007

konsten att göra slut i sängen med bästisen som vittne

Ibland gör man saker som man inte är speciellt stolt över. Tack och lov kan tiden läka nästan alla sår och tillslut kanske man kan berätta om situationen som med lite distans till och med kan bli lite rolig.

Det var på den där tiden när jag sov i dubbelsäng och levde vuxet samboliv tillsammans med Hamburgermannen. Jag och Ryssen kom hem efter en stockholmstripp, det såg ut som faan i lägenheten. Hamburgermannen hade dyrt och heligt lovat att han skulle städa innan vi kom hem men det hade han alltså inte gjort. Han jobbade och skulle inte komma hem förrän vid två på natten. Ryssen och jag la oss och sov, när Hamburgermannen kom hem så kröp han som vanligt intill mig och gav mig en ”å va roligt att se dig älskling” puss. Jag exploderade, skällde ut honom efter noter och deklarerade att jag tänkte flytta hem till mamma och pappa efter frukosten dagen där på. Hamburgermannen var dötrött efter ett långt arbetspass och den här iden med att flytta ifrån honom tog honom verkligen på sängen. Han fick en chock men jag fortsatte förklara hur inkompetent och omogen jag tyckte att han var. Ryssen låg där bredvid och önskade att vi hade haft en soffa hon kunde sova på istället eller att sängen var ännu större eller att hennes bästis inte hade så hett temperament. Det var inte smidigt gjort av mig men det var nästan nödvändigt för han hade ju inte städat.


Sagt och gjort, jag flyttade hem till mor och far. Lovade mig själv att aldrig mer köpa dubbelsäng eller leva samboliv. Ryssen brukar med jämna mellanrum påminna mig om den där sista absurda natten i dubbelsängen och Hamburgermannen förstår fortfarande inte varför jag blev så arg. Nu ligger jag i alla fall varm och trygg i min 90-säng, mitt hem är fortfarande stökigt men det är bara mina egna skitiga strumpor som ligger på golvet och jag har faktiskt inte lovat mig att plocka upp dem.

2 kommentarer:

syster sa...

klapp vad bra!

maggan sa...

å sötis, tack!